Jos Suomi saa johtaakseen EU:n valmiusjoukot on mahdollista, että Uudenmaan prikaatista muodostuu suuri pohjoismainen koulutuskeskus Suomen, Pohjoismaiden ja Euroopan tarpeisiin. Prikaatilla onkin pitkät ja monipuoliset perinteet etenkin rannikon puolustamisesta. Prikaatissa on myös palvellut suuri joukko erinomaisia suomenkielisiä upseereita, jotka monipuolisen kieltaitonsa ansiosta ovat osallistuneet moniin kansainvälisiin tehtäviin.
http://hbl.fi/2013-12-13/542171/nylands-brigad-mot-en-ljus-eu-framtid
Långa anor. I Dragsvik har man byggt upp en expertis på nordiskt försvarssamarbete. Foto: Hbl-arkiv/Tor Wennström
Bild
1/2
Nylands brigad mot en ljus EU-framtid?
Marianne Lydén
Publicerad: 14.12.2013 05.25
Ämnesord
Nylands brigad kan få en stor roll i utbildningen av EU:s snabbinsatsstyrka, som Finland eventuellt tar ledarskapet för 2018. Med tanke på Dragsviks kunnande och nordiska profil ser försvarsminister Carl Haglund det som ytterst sannolikt att Dragsvik kopplas in också den här gången. Det skulle ha en viss betydelse för garnisonens framtid.
Dagen före självständighetsdagen meddelade statsminister
Jyrki Katainen (Saml) att Finland är redo att leda EU:s snabbinsatsstyrkor. Vägen för det finländska ledarskapet har ändå jämnats i stillhet. Regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska utskott, som leds av president Sauli Niinistö, beslutade för några veckor sedan att Finland aktivt ska sträva efter att i framtiden leda en snabbinsatsstyrka.
Bakgrund
Trupper utan uppdrag
- EU har inget eget försvar. Majoriteten av medlemsländerna hör till Nato.
- Däremot har EU från och med 2007 snabbinsatsstyrkor i ständig beredskap. De ska kunna agera vid konflikter eller naturkatastrofer.
- Finland har varit i jourberedskap fyra gånger, senast 2011.
- Finland är enligt planerna med i Nordic Battlegroup 15 som leds av Sverige och ska vara i beredskap under det första halvåret 2015.
- Statsminister Jyrki Katainen meddelade nyligen om Finlands intresse för att ta en period av det roterande ledarskapet för snabbinsatsstyrkan. Det skulle kunna ske 2018.
- Hittills har styrkorna aldrig ryckt ut. Däremot har delar av dem utnyttjats på annat sätt, som i Sveriges insats i Libyen.
- Snabbinsatsstyrkornas framtid behandlas på EU-toppmötet nästa vecka.
- Finland har också varit med i Natos snabbinsatsstyrka NRF.
Katainen berättade om saken på ett seminarium som riksdagens utrikesutskott ordnade. Även om det bästa naturligtvis skulle vara att trupperna inte behöver användas måste de enligt Katainen finnas till förfogande om behov uppstår. Hur som helst skulle det vara till stor nytta för Finland att axla ansvaret, menade han.
Att styrkorna aldrig hittills använts beror inte på att det inte finns kriser i världen som måste lösas. Systemet är tungrott och på EU-toppmötet nästa vecka är det meningen att öka flexibiliteten.
Försvarsminister
Carl Haglund (SFP) påpekar att det krassa ekonomiska läget måste beaktas innan det slutliga beslutet om ett finländskt ledarskap fattas.
– Varje slant försvaret sätter på något måste analyseras noga. Om vi tar ledaransvaret är vi tvungna att göra en hel del investeringar och då måste vi se vad som efter de sex månaderna blir kvar till nytta för den fortsatta försvarsberedskapen och försvarets utveckling.
Men politiskt har ni sagt ja?
– Den politiska analysen är gjord. Utrikes- och säkerhetspolitiska utskottet var enhälligt för, och också i riksdagen förhåller man sig nästan enhälligt positivt. Även den försvarspolitiska bedömningen är positiv. Vi anser det naturligt att också Finland, med en förhållandevis stor försvarsmakt, tar ansvaret. Sverige har ju haft ledningen flera gånger.
Vad skulle ledarskapet betyda rent konkret?
– Det positiva överväger. Vi skulle utveckla vår förmåga att samverka med andra länder som är med, lära oss att leda stora internationella trupper och ge våra yrkesmilitärer och reservister möjlighet att utveckla sitt kunnande.
Vilka länder skulle Finland basa över?
– Också det är öppet, men uppenbart är att det skulle handla om andra nordiska länder, baltiska länder och andra nordeuropeiska länder, länder vi samverkat med tidigare.
Hur ska utbildningen ordnas?
– Det är svårt att säga i det här skedet. Tidigare då vi inte haft ledaransvar har det varit ganska mångsidigt, det har bland annat handlat om utbildning av amfibietrupper, inte bara för EU-styrkan utan också för NRF. Blir det nu en större helhet blir det antagligen stor tyngd på arméns verksamhet, men säkert skulle man också bygga in komponenter från andra försvarsgrenar. Analysen görs just nu. Hur det blir påverkar också priset. Det andra som påverkar är hur stor styrkan blir. Det kan handla om 1 500 eller 3 000 personer.
– På EU-toppmötet är avsikten att göra det här mer flexibelt. Då kunde styrkan vara mindre, närmare 1 500. Utbildningen påverkas också av vad de andra länderna vill bidra med. Det blir lätt så att det land som leder bygger ihop och kompletterar, men vi har ju en fullskalig försvarsmakt och en bred palett att komplettera med.
Dragsvik har tidigare fungerat som utbildningsort och utbildar amfibiestyrkor.
– Så är det och Dragsviks amfibiestyrkor är nu också på väg med i NRF. Det finns ett jättestarkt kunnande i Dragsvik med långa anor av nordiskt samarbete.
Det verkar naturligt att Dragsvik skulle fortsätta med det nordiska konceptet?
– Just därför är det sannolikt att Dragsvik är med om ledarskapet blir av. Hur stor roll Dragsvik får är ändå svårt att säga. Det är naturligt att Nylands brigad skulle ha en stark roll eftersom man där kan verka på de nordiska språken.
Hur fattas beslutet om det blir aktuellt att rycka ut?
– Varje land fattar själv beslut om deltagande.
Men kan Finland säga nej om andra säger ja?
– I teorin ja, men i praktiken måste beslutet vara gemensamt. Det kan bli politiskt besvärligt, men det kan det också bli också om det blir aktuellt när vi är med i styrkan 2015.
Men om vi leder styrkan?
– Besvärlighetsgraden ökar förstås, men utgångsläget är att om man gett sina trupper till en snabbinsatsstyrka så ska de användas om det behövs. Det gäller EU-styrkor, det gäller NRF och det gäller FN-trupper.
Marianne Lydén
Ta kontakt Mera artiklar av Marianne 
