Voimmeko luottaa päättäjiimme

Taitolaji

Ylipäällikkö
BAN



UPI:n Arkadi Mošes: "Venäjän vaikutusvalta Suomen päätöksiin on jo paljon suurempi kuin kuukausi sitten"

Mirva Heiskanen
07:02päivitetty 13:50


"Kun Moskova näkee tilaisuuden, se käyttää sitä hyväkseen tehokkaasti. Georgia oli yksi tilaisuus, Ukraina on toinen. Pelin henki on, että Putin julistaa, että lännen ylivallan aika on ohitse ja Venäjä nousee. Miten hän käytännössä etenee, sitä emme vielä tiedä. Putinin suuri suunnitelma avautuu vasta ajan kuluessa", sanoo Ulkopoliittisen instituutin ohjelmajohtaja Arkadi Mošes tuoreessa Talouselämässä.

Hän toteaa, että kun Venäjä valtasi Krimin, monen eurooppalaisen valtion itsemääräämisoikeus kaventui. Mošeksen mielestä Baltian maiden tulisi olla jo hyvin huolestuneita.

"Myös Suomen tilanne muuttui. Venäjän vaikutusvalta Suomen päätöksiin on jo paljon suurempi kuin kuukausi sitten."

"Olemme jo paljon lähempänä vanhoja hyviä aikoja kuin mitä ymmärrämmekään."
Arkadi Mošes
"Jos esimerkiksi Suomi aloittaa Nato-keskustelun vakavissaan, Venäjä reagoi varmasti. En tarkoita välttämättä sotilaallisia seurauksia, vaan esimerkiksi taloudellisia. Jokainen ymmärtää nyt, että jos Venäjä puhuu seurauksista, niitä varmasti tulee. Olemme jo paljon lähempänä vanhoja hyviä aikoja kuin mitä ymmärrämmekään."

Mošes sanoo, että kyse ei ole Ukrainasta, vaan Euroopan turvallisuusjärjestelmästä. "Se on muuttunut, mutta moni eurooppalainen ei halua nähdä tätä. Mikä oli kuukausi sitten mahdotonta, on nyt mahdollista."

Talouselämä haastatteli Arkadi Mošesta, tutkija Tomas Riesiä, tutkijaLilia Ševtsovaa, suurlähettiläs René Nybergiä sekä saksalaista toimittajaa Reinhard Veseriä Krimin kriisin seurauksista. Lue koko juttu tuoreimmasta Talouselämästä.
 
Onko niihin joskus muka voinut luottaa?
 
Kun ajattelee pahinta, niin ei yleensä pety suuremmin.
 
Money talks.
 
Kenties Taitolaji ehdottaa uusia, parempia päättäjiä? Esimerkiksi sellaisia jotka tarjoaisivat annoksen preussilaista kuria?
 
Kansa saa ansaitsemansa päättäjät, mut ei ne kaikki uunoja ole. Kyl siellä aika välkkyjäkin onneksi on.

BTW, Itehän olisin ollut NATO:n jäsen heti kun mahdollista. Eli jo ajat sitten. Koska oon aina pitänyt Venäjää uhkana, mikä on nyt todistettu. Taas kerran. Mut on meillä esim. edelleen intti, et ei täällä niin pöljiä olla kuitenkaan. Aika monella Suomen vertaisella maalla käytännössä ei ole. Jos Jarkko Tontti, Lapintie, Kotro, Eekku Aromaa jne. sais päätää niin ei olis. Sit vois miettiä mikä itsemääräämisoikeus meillä sillon olis, mut toisaalta nappiinkaan ei oo homma menny kun ei olla NATOssa.
 
Taas valitettavasti ruotsinkielellä. En ehdi kääntämään, mutta kansainvälsien asiantuntijan sanoma on selvä, Putin haluaa ottaa takaisin myös Suomen!

Mikä on totta, mikä faabelia, hmm, mutta lienee selvä, ettei meillä ole varaa lepsuiluun, ei myöskään paluuseen YYA-sopimuksen aikaan. Olisikohan se Nato-jäsenyys kuitenkin ajankohtainen ennenkuin on myöhäistä?



”Putin vill även återta Finland”
Omvärlden har inte förstått Vladimir Putins världsbild. Om Putin inte stoppas i Ukraina kommer han att återställa Rysslands historiska gränser och införliva också Baltikum och Finland. Den skarpa varningen ger Andrej Illiaronov som i sex år var en av Putins närmaste rådgivare.

  • Ryssland-2014

    Foto: SVD

    1/4
Nästa Föregående
Nästa Föregående
29 mars 2014 kl 06:54 DET NYA SÄKERHETSLÄGET

När ledarna för de viktigaste industriländerna i måndags möttes i Haag var det inte som G8 utan som G7. Orsaken var att Ryssland efter annekteringen av Krim tillfälligt uteslutits ur G8 som ett slags straff - men effekten kan bli den rakt motsatta.

– Västländernas försök att etablera sanktioner stödjer istället Putin. Därför att sanktionerna bekräftar Putins bild av omvärlden: USA och väst är fienden som försöker omringa och förminska Ryssland. Detta har också varit budskapet i Kremls propaganda och nu visar sanktionerna i det ryska folkets ögon att Putin under alla år har haft rätt.

Personen som säger detta på en telefonledning från Washington är inte vem som helst. Andrej Illiaronov har varit president Vladimir Putins närmaste man och suttit bakom honom på flera G8-möten. Åren 2000-2005 var han Putins närmaste ekonomiska rådgivare. Illarionov är stolt över att ha bidragit till den ryska ekonomins starka tillväxt.


– Jag förutsåg inte att dessa ekonomiska resurser och makten skulle användas mot oppositionen i Ryssland och aggression mot grannarna.

ryssland-Andrej%20Illarionov

Andrej Illarionov är numera verksam som senior ledamot av den ansedda liberala tankesmedjan Cato Institute i Washington. Till Washington ringde också Tysklands kansler Angela Merkel två dagar efter den ryska ockupationen av Krim. Hon hade då talat i timtal med Vladimir Putin och beklagade i sitt samtal med president Barack Obama att Putin ”tappat kontakt med verkligheten”.

– Putin har en världsbild som är mycket annorlunda jämfört med G7-ledarnas och resten av världens. Men det är Merkel som inte är i kontakt med verkligheten - med Putins verklighet. Västliga ledare har varken förstått Putins världsbild, logik eller hans avsikter och de inser därför inte vilka problem de står inför.

– Västs ledare verkar, utifrån vad de säger, helt och hållet ha glömt att det faktiskt finns ledare i världen som vill erövra andra länder, kritiserar Andrej Illarionov.

Vladimir Putin är präglad av sin bakgrund i säkerhetstjänsten KGB under det kalla kriget. Enligt den matris som KGB såg världen igenom så låg USA, väst eller fascister bakom huvuddelen av problemen i Sovjetblocket. Samma dolda krafter sägs ha inspirerat till Sovjetunionens upplösning, Natos och EU:s utvidgningar och ligga bakom utvecklingen i Ukraina. I sitt segertal som Putin höll den 18 mars inför Federationsrådet, och som där möttes av applåder och tårar, finns flera av dessa inslag.

– Väst ljuger alltid och försöker förstöra Ryssland. Det enda man kan förlita sig på är sin egen makt och styrka. Den ska användas för att återställa den kontroll som Ryssland och tidigare härskare i Kreml haft. Både som ett förebyggande skydd mot väst och för ta tillbaka Rysslands historiska äganderätt och därmed skapa historisk rättvisa.

Det för oss tillbaka till siste tsarens Ryssland och Josef Stalins Sovjetunion?

– Ja, om det blir möjligt för Putin. Det beror på maktförhållandena i världen. För sex år sedan erövrade Putin Abchasien och Sydossetien från Georgien. Väst lät honom göra det ostraffat och nu har han fått Krim. Nu ska östra och södra Ukraina destabiliseras så att självförsvarsstyrkor kan ta makten där. Om situationen tillåter kan det bli en militär inmarsch. Målet är en pro-rysk marionettregering i Kiev.

– Men även betydande delar av Georgien, Ukraina, Vitryssland, de baltiska staterna samt Finland är stater där Putin anser sig ha äganderätt. Finland löd ju under Ryssland under 109 år, 1809-1917. Putins syn är att han skyddar det som tillhör honom och hans historiska föregångare, svarar Andrej Illiaronov

Att gå in i de baltiska staterna skulle innebära konfrontation med Nato?

– Jag påstår inte att de baltiska staterna just nu står på Putins agenda. Han kan ta itu med dem senare.

Jag har hittills inte sett att Nato förstått situationens fulla allvar.

Andrej Illiaronov

Men skulle verkligen EU-landet Finland hotas?

– Det står inte på Putins agenda idag eller i morgon. Men om Putin inte stoppas tidigare så kommer frågan att väckas förr eller senare. Putin har ju sagt flera gånger att bolsjevikerna och kommunisterna gjorde stora misstag. Han skulle mycket väl kunna säga att bolsjevikerna 1917 begick förräderi mot ryska nationella intressen genom att ge Finland självständighet.

Om ni har rätt, hur ska då Putin stoppas?

– Det gäller att sätta sig till motvärn med alla tillgängliga medel. Jag är ingen blodtörstig person, men det finns ibland ingen annan utväg än militär makt för att stoppa en motståndare. Väpnat motstånd kan hindra mycket allvarligare blodspillan - som när Finland som tog upp striden mot Josef Stalin i Vinterkriget 1939 och bevarade sin frihet och självständighet, svarar Andrej Illarionov.

I förhandlingarna med Finland hänvisade Stalin till historien. Det sovjetiska anfallet in i Finland som stoppades av finländarna 1939-40 skulle ha gått ända fram till svenska och norska gränserna.

Andrej Illarionov är kritisk mot att försvarsalliansen Nato inte agerat tydligare under Ukrainakrisen.

– Hittills har Nato inte visat någon avsikt att genomföra kollektivt försvar av Europa, vare sig av medlemmarna eller av länder utanför Nato. Jag har hittills inte sett att Nato förstått situationens fulla allvar. Efter Georgien och Krim finns det inget skäl att tro att detta är Putins sista aggression. Det enda svaret på ren aggression är demonstrera sin villighet till kollektivt försvar.
 
Taas valitettavasti ruotsinkielellä. En ehdi kääntämään, mutta kansainvälsien asiantuntijan sanoma on selvä, Putin haluaa ottaa takaisin myös Suomen!


Tietenkin se haluaa. Ja jos laskemme puolustuksemme jenkkien varaan, saattavat jenkit käyttää Suomea vaihtorahana esimerkiksi Syyriaa vastaan.
 
Tilanne on nyt kehittynyt niin pitkälle, että vanhat vasuripierutkin liputtavat Naton puolesta!


Vanhat radikaalit liputtavat Nato-jäsenyyden puolesta


Viisitoista kirjoitti nimensä adressiin, joka patistaa päättäjiä valmistelemaan asiaa
29.3.2014 2:00 0



Unto Hämäläinen

Helsingin Sanomat

1396046853264

Hannes Mäntyranta

Joukko suomalaisia kulttuurivaikuttajia on laatinut vetoomuksen Suomen Nato-jäsenyyden puolesta. Hankkeen puuhamiehenä on toiminut kirjailija ja kääntäjä Jukka Mallinen.

"Tykkään tästä 'Risupartaradikaalit avoimen ja rohkean Nato-keskustelun puolesta'", Mallinen vastaa, kun kysyn, mikä olisi sopiva nimi hänen ryhmälleen.

Mallinen istui taannoin ystävänsä Hannes Mäntyrannan kanssa iltaa. Keskustelu kulki kansakunnan elämän ja tulevaisuuden ydinkysymyksiin.

Kaksikon arvio maan tilasta oli tyly: Suomen turvallisuus on heikko, kansa nukkuu. Venäjän ikäviä tarkoituksia ei tajuta, eliitti vaikenee ja sulkee silmänsä,

Valoa kuitenkin pilkotti. Risupartaälymystön eli kriittisten itsenäisten ajattelijoiden joukossa oli alettu kiinnostua Natosta.

"Päätettiin koota adressi ohi perinteisten puolue-, instituutti- ym. bunkkerien", Mallinen kertoo.

"Kyse on siis ulkopoliittisesta vapaa-ajattelusta. Kaikki ovat pettyneitä puolueisiin ja niiden opportunismiin ja fraasivalliin tässäkin asiassa."

Adressin allekirjoitti 15 enemmän tai vähemmän radikaalia mutta jo varttunutta henkilöä. Joukossa ovat muun muassa Jarmo Koponen, Jussi K. Niemelä, Kerkko Paananen, Joni Pelkonen, Jani Saxell ja Mikael Storsjö.

Monilla allekirjoittajilla on Jukka Mallisen tapaan paljon kokemusta yhteistyöstä Venäjän ja venäläisten kanssa.

Vetoomuksen allekirjoittajat patistelevat päättäjiä aloittamaan valmistelun liittymisestä Natoon.

"Miksi Suomen pitäisi istua aidalla idän ja lännen välissä", he kysyvät.

He arvioivat, että "Venäjä painostaa naapurimaitaan niin pitkälle kuin voi, ja myöntyväisyydellä ne saavat vastaansa vain lisää vaatimuksia".


Koko vetoomustekstin voi lukea suomeksi, ruotsiksi, englanniksi, venäjäksi ja viroksi osoitteessa www.natonaika.fi
 
Back
Top