Jos vastus on mikä se on täydellinen alistuminen on vähin mihin he pyrkii, rajan takana on vihollinen tällä hetkellä, käytössä olevat keinot on kaikki lahjonnasta vakoiluun ja miehittämiseen.
Ruotsi valmiina auttamaan Baltian maita jos niihin hyökätään
- Viestiketjun aloittaja Taitolaji
- Aloitus PVM
Jos vastus on mikä se on täydellinen alistuminen on vähin mihin he pyrkii, rajan takana on vihollinen tällä hetkellä, käytössä olevat keinot on kaikki lahjonnasta vakoiluun ja miehittämiseen.
Niin, entisenä suurvaltana ja demokratian perintöä jo pitkään vaalineena Ruotsi on valmis auttamaan Baltian lisäksi myös nyt Ukrainaa taloudellisesti ja ohi kansainvälisen avun. Suomi on ollut ja on pieni puskurimaa, joka tosiasia saa meidät nytkin olemaan varovaisia.
Oroligheterna i Ukraina
”Sverige redo stötta Ukraina med pengar och assistans”
Publicerad i dag 00:05
Foto: Vadim Ghirda/AP En man bär sina tillhörigheter i två knyten förbi en rysk soldat som vaktar en ukrainsk militärbas i Perevalne på Krim.
Efter ryska aggressionen. Ukrainas stabilitet kan undergrävas än mer om en redan katastrofal ekonomi förvärras. Därför brådskar stöd från omvärlden. Sverige är berett att vid sidan av IMF-lån ge såväl bilaterala lån som teknisk assistans. Vi uppmuntrar andra att göra detsamma, skriver Fredrik Reinfeldt och Carl Bildt.
Efter ryska aggressionen. Ukrainas stabilitet kan undergrävas än mer om en redan katastrofal ekonomi förvärras. Därför brådskar stöd från omvärlden. Sverige är berett att vid sidan av IMF-lån ge såväl bilaterala lån som teknisk assistans. Vi uppmuntrar andra att göra detsamma, skriver Fredrik Reinfeldt och Carl Bildt.
I går, fredag, undertecknade vi de politiska delarna av det viktiga associeringsavtalet mellan EU och Ukraina. Förutom att öka den politiska dialogen på olika områden ska detta avtal leda till stärkta ekonomiska förbindelser mellan EU och Ukraina. Avtalet ska också hjälpa Ukraina att slutföra omställningen till en fungerande marknadsekonomi med stärkt rättsstat och respekt för mänskliga rättigheter.
Undertecknandet ger en kraftig politisk signal till stöd för den ukrainska regeringen. Det är ett tydligt steg för ett långsiktigt samarbete mellan EU och Ukraina. I väntan på att frihandelsdelen undertecknas öppnar EU redan nu sin marknad för ukrainsk export genom ensidiga tullsänkningar. Ökad handel och samarbete med EU ger förutsättningar för ökad tillväxt och fler jobb i Ukraina – och därför för en bättre framtid för människor i Ukraina.
Detta behövs eftersom Ukrainas ekonomi är i katastrofalt tillstånd. Kommunistårens misskötsel upphörde inte med självständigheten. Landet drabbades hårt av den finansiella krisen 2008–2009 och den ekonomiska utvecklingen har därefter fortsatt åt fel håll. De senaste åren har Ukraina haft ett stort bytesbalansunderskott, en svag tillväxt och kraftiga löneökningar som har urholkat landets konkurrenskraft. Korruption och maktmissbruk har vuxit explosionsartat. I år kan landets BNP falla med uppemot 6 procent. Växelkursen har kollapsat och Ukraina har haft svårt att hitta finansiering på de internationella marknaderna.
Den politiska stabiliteten i Ukraina riskerar att undergrävas om den ekonomiska situationen förvärras ytterligare. Ukraina behöver flera miljarder dollar före sommaren för att klara sina löpande utgifter. Internationella valutafonden, IMF, arbetar ihop med den ukrainska regeringen för att få ett ekonomiskt reformprogram på plats och har också uppmanat andra länder att bidra till finansieringen av programmet. EU förbereder också ett ekonomiskt stödpaket.
Mot bakgrund av den svåra ekonomiska situationen i Ukraina har alliansregeringen förklarat sig beredd att undersöka förutsättningarna för ett bilateralt lån som komplement till lån från IMF. De lån som Sverige skulle ställa upp med förutsätter riksdagens godkännande och skulle vara av samma typ som vi tidigare har beviljat till Irland, Lettland och Island.
Regeringen är också redo att bidra med teknisk assistans till Ukraina, till exempel inom finans-, budget- och skatteområdet samt energieffektivitet. Genom att tidigt signalera vår vilja att bidra kan vi uppmuntra andra länder att ställa upp på samma sätt.
Ansvaret för att lösa den ukrainska ekonomins kris ligger givetvis ytterst hos den ukrainska ledningen. Omvärldens ekonomiska stöd kommer att åtföljas av krav på att landet tar tag i de enorma problemen med korruption, samtidigt som moderniseringen av ekonomin påbörjas, rättsstaten stärks och ytterligare politiska reformer genomförs. För första gången på många år finns nu en regering i Kiev som är beredd att ta dessa nödvändiga steg.
EU har välkomnat att Ukraina har frihandel och långtgående samarbete med Ryssland. Det fanns inga skäl för Ryssland att försöka stoppa Ukrainas starka önskan om frihandel och omfattande samarbete också med EU. Ett stabilt och framgångsrikt Ukraina borde ligga i allas intresse. Vi vänder oss mot det ryska nollsummespelets logik.
Vi har haft stora förväntningar och förhoppningar också när det gäller våra relationer till Ryssland. Så sent som vid toppmötet mellan EU och Ryssland i Stockholm 2009 lanserades ett partnerskap för modernisering och reformer.
Utvecklingen har tyvärr blivit en annan. Sedan förra sommaren har Rysslands ledning stegvis försökt stoppa Ukrainas samarbete med EU för att infoga landet i sina egna planer. Ukrainas rätt att självt välja sin väg har inte respekterats. Nu har Ryssland agerat genom aggression för att militärt bryta loss en del av Ukrainas territorium.
Sverige och EU har fördömt införlivandet av Krim i Ryssland och erkänner inte den så kallade folkomröstningen. Ansvaret för den uppkomna krisen faller tungt på Rysslands ledning.
Det är ett entydigt brott mot internationell rätt och grundläggande principer för fred och säkerhet i Europa. Då är det viktigt att vi alla är tydliga. Vi kan aldrig tolerera att militär aggression ändrar Europas gränser.
Sveriges politik i denna kris har en stark förankring i Europeiska unionen. Åter påminns vi om den betydelse detta samarbete har. Endast tillsammans har vi förutsättningar att klara den utmaning Europa i dag står inför. Att i detta läge försvaga det europeiska samarbetet vore djupt oansvarigt.
Senast vid toppmötet i Bryssel i går visade EU den breda enighet som bär upp unionen. Där ingår att försvara varje lands rätt att göra självständiga val om sin framtid, utan hot och påtryckningar utifrån. Där ingår att med kraft stå emot en tillbakagång till en ordning där den starke tar sig rätten att påtvinga andra sin vilja.
EU måste även fortsatt stå enat för ett fritt och öppet Europa. Tillsammans visar vi också med konkreta åtgärder att Rysslands agerande får tydliga konsekvenser. Därför har vi enats om att utvidga den lista av personer som är belagda med reseförbud och vars tillgångar fryses. Vi har ställt in det kommande EU-Ryssland-toppmötet. Vi har också bett europeiska kommissionen att tillsammans med oss medlemsländer förbereda ytterligare ekonomiska sanktioner.
Men lika viktigt är att ge konkret stöd till Ukrainas demokrati, politiska reformer och ekonomiska utveckling. Vi har redan fattat beslut om att skicka observatörer till Ukraina inför det viktiga presidentvalet den 25 maj.
Vi driver aktivt på för att etablera också andra internationella observatörer i landet. Sådana borde redan ha varit på plats, men arbetet inom OSSE har bromsats av Rysslands motstånd. Om detta fortsätter måste EU inom några dagar vara berett att snabbt få observatörer på plats, inte minst i östra och södra Ukraina.
Att Ukraina under det senaste decenniet, trots alla sina svårigheter, kunnat följa en i allt väsentligt demokratisk väg är ett styrkebesked.
I stunder som dessa ser vi alla hur viktigt samarbetet i Europeiska unionen är. Och att det finns en klar och tydlig svensk röst i detta samarbete.
Fredrik Reinfeldt, statsminister
Carl Bildt, utrikesminister
Oroligheterna i Ukraina
”Sverige redo stötta Ukraina med pengar och assistans”
Publicerad i dag 00:05
Foto: Vadim Ghirda/AP En man bär sina tillhörigheter i två knyten förbi en rysk soldat som vaktar en ukrainsk militärbas i Perevalne på Krim.
Efter ryska aggressionen. Ukrainas stabilitet kan undergrävas än mer om en redan katastrofal ekonomi förvärras. Därför brådskar stöd från omvärlden. Sverige är berett att vid sidan av IMF-lån ge såväl bilaterala lån som teknisk assistans. Vi uppmuntrar andra att göra detsamma, skriver Fredrik Reinfeldt och Carl Bildt.
Efter ryska aggressionen. Ukrainas stabilitet kan undergrävas än mer om en redan katastrofal ekonomi förvärras. Därför brådskar stöd från omvärlden. Sverige är berett att vid sidan av IMF-lån ge såväl bilaterala lån som teknisk assistans. Vi uppmuntrar andra att göra detsamma, skriver Fredrik Reinfeldt och Carl Bildt.
I går, fredag, undertecknade vi de politiska delarna av det viktiga associeringsavtalet mellan EU och Ukraina. Förutom att öka den politiska dialogen på olika områden ska detta avtal leda till stärkta ekonomiska förbindelser mellan EU och Ukraina. Avtalet ska också hjälpa Ukraina att slutföra omställningen till en fungerande marknadsekonomi med stärkt rättsstat och respekt för mänskliga rättigheter.
Undertecknandet ger en kraftig politisk signal till stöd för den ukrainska regeringen. Det är ett tydligt steg för ett långsiktigt samarbete mellan EU och Ukraina. I väntan på att frihandelsdelen undertecknas öppnar EU redan nu sin marknad för ukrainsk export genom ensidiga tullsänkningar. Ökad handel och samarbete med EU ger förutsättningar för ökad tillväxt och fler jobb i Ukraina – och därför för en bättre framtid för människor i Ukraina.
Detta behövs eftersom Ukrainas ekonomi är i katastrofalt tillstånd. Kommunistårens misskötsel upphörde inte med självständigheten. Landet drabbades hårt av den finansiella krisen 2008–2009 och den ekonomiska utvecklingen har därefter fortsatt åt fel håll. De senaste åren har Ukraina haft ett stort bytesbalansunderskott, en svag tillväxt och kraftiga löneökningar som har urholkat landets konkurrenskraft. Korruption och maktmissbruk har vuxit explosionsartat. I år kan landets BNP falla med uppemot 6 procent. Växelkursen har kollapsat och Ukraina har haft svårt att hitta finansiering på de internationella marknaderna.
Den politiska stabiliteten i Ukraina riskerar att undergrävas om den ekonomiska situationen förvärras ytterligare. Ukraina behöver flera miljarder dollar före sommaren för att klara sina löpande utgifter. Internationella valutafonden, IMF, arbetar ihop med den ukrainska regeringen för att få ett ekonomiskt reformprogram på plats och har också uppmanat andra länder att bidra till finansieringen av programmet. EU förbereder också ett ekonomiskt stödpaket.
Mot bakgrund av den svåra ekonomiska situationen i Ukraina har alliansregeringen förklarat sig beredd att undersöka förutsättningarna för ett bilateralt lån som komplement till lån från IMF. De lån som Sverige skulle ställa upp med förutsätter riksdagens godkännande och skulle vara av samma typ som vi tidigare har beviljat till Irland, Lettland och Island.
Regeringen är också redo att bidra med teknisk assistans till Ukraina, till exempel inom finans-, budget- och skatteområdet samt energieffektivitet. Genom att tidigt signalera vår vilja att bidra kan vi uppmuntra andra länder att ställa upp på samma sätt.
Ansvaret för att lösa den ukrainska ekonomins kris ligger givetvis ytterst hos den ukrainska ledningen. Omvärldens ekonomiska stöd kommer att åtföljas av krav på att landet tar tag i de enorma problemen med korruption, samtidigt som moderniseringen av ekonomin påbörjas, rättsstaten stärks och ytterligare politiska reformer genomförs. För första gången på många år finns nu en regering i Kiev som är beredd att ta dessa nödvändiga steg.
EU har välkomnat att Ukraina har frihandel och långtgående samarbete med Ryssland. Det fanns inga skäl för Ryssland att försöka stoppa Ukrainas starka önskan om frihandel och omfattande samarbete också med EU. Ett stabilt och framgångsrikt Ukraina borde ligga i allas intresse. Vi vänder oss mot det ryska nollsummespelets logik.
Vi har haft stora förväntningar och förhoppningar också när det gäller våra relationer till Ryssland. Så sent som vid toppmötet mellan EU och Ryssland i Stockholm 2009 lanserades ett partnerskap för modernisering och reformer.
Utvecklingen har tyvärr blivit en annan. Sedan förra sommaren har Rysslands ledning stegvis försökt stoppa Ukrainas samarbete med EU för att infoga landet i sina egna planer. Ukrainas rätt att självt välja sin väg har inte respekterats. Nu har Ryssland agerat genom aggression för att militärt bryta loss en del av Ukrainas territorium.
Sverige och EU har fördömt införlivandet av Krim i Ryssland och erkänner inte den så kallade folkomröstningen. Ansvaret för den uppkomna krisen faller tungt på Rysslands ledning.
Det är ett entydigt brott mot internationell rätt och grundläggande principer för fred och säkerhet i Europa. Då är det viktigt att vi alla är tydliga. Vi kan aldrig tolerera att militär aggression ändrar Europas gränser.
Sveriges politik i denna kris har en stark förankring i Europeiska unionen. Åter påminns vi om den betydelse detta samarbete har. Endast tillsammans har vi förutsättningar att klara den utmaning Europa i dag står inför. Att i detta läge försvaga det europeiska samarbetet vore djupt oansvarigt.
Senast vid toppmötet i Bryssel i går visade EU den breda enighet som bär upp unionen. Där ingår att försvara varje lands rätt att göra självständiga val om sin framtid, utan hot och påtryckningar utifrån. Där ingår att med kraft stå emot en tillbakagång till en ordning där den starke tar sig rätten att påtvinga andra sin vilja.
EU måste även fortsatt stå enat för ett fritt och öppet Europa. Tillsammans visar vi också med konkreta åtgärder att Rysslands agerande får tydliga konsekvenser. Därför har vi enats om att utvidga den lista av personer som är belagda med reseförbud och vars tillgångar fryses. Vi har ställt in det kommande EU-Ryssland-toppmötet. Vi har också bett europeiska kommissionen att tillsammans med oss medlemsländer förbereda ytterligare ekonomiska sanktioner.
Men lika viktigt är att ge konkret stöd till Ukrainas demokrati, politiska reformer och ekonomiska utveckling. Vi har redan fattat beslut om att skicka observatörer till Ukraina inför det viktiga presidentvalet den 25 maj.
Vi driver aktivt på för att etablera också andra internationella observatörer i landet. Sådana borde redan ha varit på plats, men arbetet inom OSSE har bromsats av Rysslands motstånd. Om detta fortsätter måste EU inom några dagar vara berett att snabbt få observatörer på plats, inte minst i östra och södra Ukraina.
Att Ukraina under det senaste decenniet, trots alla sina svårigheter, kunnat följa en i allt väsentligt demokratisk väg är ett styrkebesked.
I stunder som dessa ser vi alla hur viktigt samarbetet i Europeiska unionen är. Och att det finns en klar och tydlig svensk röst i detta samarbete.
Fredrik Reinfeldt, statsminister
Carl Bildt, utrikesminister
sherlokki
Kapteeni
Niin, entisenä suurvaltana ja demokratian perintöä jo pitkään vaalineena Ruotsi on valmis auttamaan Baltian lisäksi myös nyt Ukrainaa taloudellisesti ja ohi kansainvälisen avun. Suomi on ollut ja on pieni puskurimaa, joka tosiasia saa meidät nytkin olemaan varovaisia.
Oroligheterna i Ukraina
”Sverige redo stötta Ukraina med pengar och assistans”
Publicerad i dag 00:05
Foto: Vadim Ghirda/AP En man bär sina tillhörigheter i två knyten förbi en rysk soldat som vaktar en ukrainsk militärbas i Perevalne på Krim.
Efter ryska aggressionen. Ukrainas stabilitet kan undergrävas än mer om en redan katastrofal ekonomi förvärras. Därför brådskar stöd från omvärlden. Sverige är berett att vid sidan av IMF-lån ge såväl bilaterala lån som teknisk assistans. Vi uppmuntrar andra att göra detsamma, skriver Fredrik Reinfeldt och Carl Bildt.
Efter ryska aggressionen. Ukrainas stabilitet kan undergrävas än mer om en redan katastrofal ekonomi förvärras. Därför brådskar stöd från omvärlden. Sverige är berett att vid sidan av IMF-lån ge såväl bilaterala lån som teknisk assistans. Vi uppmuntrar andra att göra detsamma, skriver Fredrik Reinfeldt och Carl Bildt.
I går, fredag, undertecknade vi de politiska delarna av det viktiga associeringsavtalet mellan EU och Ukraina. Förutom att öka den politiska dialogen på olika områden ska detta avtal leda till stärkta ekonomiska förbindelser mellan EU och Ukraina. Avtalet ska också hjälpa Ukraina att slutföra omställningen till en fungerande marknadsekonomi med stärkt rättsstat och respekt för mänskliga rättigheter.
Undertecknandet ger en kraftig politisk signal till stöd för den ukrainska regeringen. Det är ett tydligt steg för ett långsiktigt samarbete mellan EU och Ukraina. I väntan på att frihandelsdelen undertecknas öppnar EU redan nu sin marknad för ukrainsk export genom ensidiga tullsänkningar. Ökad handel och samarbete med EU ger förutsättningar för ökad tillväxt och fler jobb i Ukraina – och därför för en bättre framtid för människor i Ukraina.
Detta behövs eftersom Ukrainas ekonomi är i katastrofalt tillstånd. Kommunistårens misskötsel upphörde inte med självständigheten. Landet drabbades hårt av den finansiella krisen 2008–2009 och den ekonomiska utvecklingen har därefter fortsatt åt fel håll. De senaste åren har Ukraina haft ett stort bytesbalansunderskott, en svag tillväxt och kraftiga löneökningar som har urholkat landets konkurrenskraft. Korruption och maktmissbruk har vuxit explosionsartat. I år kan landets BNP falla med uppemot 6 procent. Växelkursen har kollapsat och Ukraina har haft svårt att hitta finansiering på de internationella marknaderna.
Den politiska stabiliteten i Ukraina riskerar att undergrävas om den ekonomiska situationen förvärras ytterligare. Ukraina behöver flera miljarder dollar före sommaren för att klara sina löpande utgifter. Internationella valutafonden, IMF, arbetar ihop med den ukrainska regeringen för att få ett ekonomiskt reformprogram på plats och har också uppmanat andra länder att bidra till finansieringen av programmet. EU förbereder också ett ekonomiskt stödpaket.
Mot bakgrund av den svåra ekonomiska situationen i Ukraina har alliansregeringen förklarat sig beredd att undersöka förutsättningarna för ett bilateralt lån som komplement till lån från IMF. De lån som Sverige skulle ställa upp med förutsätter riksdagens godkännande och skulle vara av samma typ som vi tidigare har beviljat till Irland, Lettland och Island.
Regeringen är också redo att bidra med teknisk assistans till Ukraina, till exempel inom finans-, budget- och skatteområdet samt energieffektivitet. Genom att tidigt signalera vår vilja att bidra kan vi uppmuntra andra länder att ställa upp på samma sätt.
Ansvaret för att lösa den ukrainska ekonomins kris ligger givetvis ytterst hos den ukrainska ledningen. Omvärldens ekonomiska stöd kommer att åtföljas av krav på att landet tar tag i de enorma problemen med korruption, samtidigt som moderniseringen av ekonomin påbörjas, rättsstaten stärks och ytterligare politiska reformer genomförs. För första gången på många år finns nu en regering i Kiev som är beredd att ta dessa nödvändiga steg.
EU har välkomnat att Ukraina har frihandel och långtgående samarbete med Ryssland. Det fanns inga skäl för Ryssland att försöka stoppa Ukrainas starka önskan om frihandel och omfattande samarbete också med EU. Ett stabilt och framgångsrikt Ukraina borde ligga i allas intresse. Vi vänder oss mot det ryska nollsummespelets logik.
Vi har haft stora förväntningar och förhoppningar också när det gäller våra relationer till Ryssland. Så sent som vid toppmötet mellan EU och Ryssland i Stockholm 2009 lanserades ett partnerskap för modernisering och reformer.
Utvecklingen har tyvärr blivit en annan. Sedan förra sommaren har Rysslands ledning stegvis försökt stoppa Ukrainas samarbete med EU för att infoga landet i sina egna planer. Ukrainas rätt att självt välja sin väg har inte respekterats. Nu har Ryssland agerat genom aggression för att militärt bryta loss en del av Ukrainas territorium.
Sverige och EU har fördömt införlivandet av Krim i Ryssland och erkänner inte den så kallade folkomröstningen. Ansvaret för den uppkomna krisen faller tungt på Rysslands ledning.
Det är ett entydigt brott mot internationell rätt och grundläggande principer för fred och säkerhet i Europa. Då är det viktigt att vi alla är tydliga. Vi kan aldrig tolerera att militär aggression ändrar Europas gränser.
Sveriges politik i denna kris har en stark förankring i Europeiska unionen. Åter påminns vi om den betydelse detta samarbete har. Endast tillsammans har vi förutsättningar att klara den utmaning Europa i dag står inför. Att i detta läge försvaga det europeiska samarbetet vore djupt oansvarigt.
Senast vid toppmötet i Bryssel i går visade EU den breda enighet som bär upp unionen. Där ingår att försvara varje lands rätt att göra självständiga val om sin framtid, utan hot och påtryckningar utifrån. Där ingår att med kraft stå emot en tillbakagång till en ordning där den starke tar sig rätten att påtvinga andra sin vilja.
EU måste även fortsatt stå enat för ett fritt och öppet Europa. Tillsammans visar vi också med konkreta åtgärder att Rysslands agerande får tydliga konsekvenser. Därför har vi enats om att utvidga den lista av personer som är belagda med reseförbud och vars tillgångar fryses. Vi har ställt in det kommande EU-Ryssland-toppmötet. Vi har också bett europeiska kommissionen att tillsammans med oss medlemsländer förbereda ytterligare ekonomiska sanktioner.
Men lika viktigt är att ge konkret stöd till Ukrainas demokrati, politiska reformer och ekonomiska utveckling. Vi har redan fattat beslut om att skicka observatörer till Ukraina inför det viktiga presidentvalet den 25 maj.
Vi driver aktivt på för att etablera också andra internationella observatörer i landet. Sådana borde redan ha varit på plats, men arbetet inom OSSE har bromsats av Rysslands motstånd. Om detta fortsätter måste EU inom några dagar vara berett att snabbt få observatörer på plats, inte minst i östra och södra Ukraina.
Att Ukraina under det senaste decenniet, trots alla sina svårigheter, kunnat följa en i allt väsentligt demokratisk väg är ett styrkebesked.
I stunder som dessa ser vi alla hur viktigt samarbetet i Europeiska unionen är. Och att det finns en klar och tydlig svensk röst i detta samarbete.
Fredrik Reinfeldt, statsminister
Carl Bildt, utrikesminister
hessukessu
Kenraali
Millä muka? Hapansilakalla?
Viimeksi muokattu:
Turha Ruotsia on irviä, Suomelta kun tuskin edes heruu sympatiaa. Ruotsin puolustusvoimat ovat sitäpaitsi kalustoltaan uudenaikaisemmat ja tehokkaammat kuin omamme, esimerkkinä vaikka laivasto sukellusveneineen. On totta, että miehistön osalta ollaan alennustilassa, eikä esimerkiksi tykkejäkään juuri ole, mutta ohjuksissa ja muussa kalustossa löytyy kyllä avustuksena annettavaa, vaikka sitten Suomelle.
skärdis
Greatest Leader
Keskustelu kuvastaa suomalaisten ajattelua, joka sitä ehtaa suomettumisen julistamista.
Itse ei uskallettaisi laittaa tikkua ristiin Baltian hyväksi, mutta itse luulemme olevamme turvassa, kunhan ollaan mahdollisimman hiljaa ja huomaamattomia. Samaan aikaan olemme kuitenkin jo toistakymmentä vuotta sotineet vierailla mantereilla USA:n kätyreinä, asettamassa Venäjää taloussaartoon ja ties mitä muutakin vehkeilyä länsiliittouman kanssa.
Niin olishan se kiva tietää mikä ruottalaisten materiaalinen tilanne oikeasti on. Kalustoahan siellä on aikas mukavasti ainakin ollut, mutta henkilöstö tilannehan se ongelmallinen on eli ne muutama tuhat tyyppiä muutaman päivän valmiudessa ja loput saadaan sitten jossain vaiheessa koulutettua.
Jos jollain olis linkkiä laittaa kun itte en ole mitään kunnon lähdettä löytänyt. (siis materiaalipuolen)
Jos jollain olis linkkiä laittaa kun itte en ole mitään kunnon lähdettä löytänyt. (siis materiaalipuolen)
Minullakaan ei ole varmaa lähdettä, mutta auttaisiko seuraava linkki. Sivun oikelta laidalta pääsee eri aselajeihin ja niiden kautta materiaaliin, kuten esimerkiksi lekohin tai hekoihin jne. jne.
http://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/materiel-och-teknik/
hessukessu
Kenraali
No joo, Ruotsilla on asevoimia Gripenit ja sukellusveneet. Laivasto on muuten aika tynkä, esim. Visbyllä ei ole ilmatorjuntaohjuksia jne. Mutta ei sillä paljoa auteta, konemäärätkin ovat kuitenkin pieniä.
Tuo oli muuten aika osuva pointti. Ohessa lainaus päivän Hesarin pääkirjoitussivulta:
"Suomi ei voi tinkiä Puolustusvoimien suorituskyvystä loputtomiin. Jossain vaiheessa usko muuttuu epäuskoksi ja uskottavuus säälittävyydeksi.
Uskottavuuden rapistumisesta on jo merkkejä. Tuorein niistä näkyy juuri peruskorjatuissa Rauma-luokan ohjusveneissä. Rahapulassa niihin ei ostettu ilmatorjuntaohjuksia lainkaan.
Kiikun kaakun on myös taktisten Atacms-ohjusten hankinta. Puolustusvoimien iskukyvyn kärkihanke odottaa toteutumistaan, koska amerikkalaiset pyytävät niin suolaista hintaa. Suomi etsii paraikaa kumppania yhteisostoon, jotta hinta saataisiin siedettävämmäksi."
Einomies1
Respected Leader
Aika hullunkurista että ruotsin PV:n komentaja lupailee kriisiapuja Baltiaan. Eiköhän se ole vallassa olevien poliitikkojen päätös jos ulkomaille annetaan sotilaallista apua tai käytetään voimaa? Näin ainakin meillä suomessa. Pitäisi aika omituisena jos Puheloinen alkaisi julkisesti lupailemaan suomen joukkoja tai ase-apua Viroon kun ei se ole hänen päätöksensä.
Jos poiitikko olisi itse sen sanonut niin siinähän voi mennä ääniä...
fulcrum
Greatest Leader
En ole koskaan nähnyt yhtään Hesarin maanpuolustusta käsittelevää kolumnia jossa olisi mitään järkeä - syykin on selvä. Lehdessä ei ole yhtään toimittajaa tai avustajaa joka tajuaisi pätkääkään maanpuolustusasioiden päälle. Rievun ideologinen linja on sellainen että kaikki potentiaaliset kirjoittajat joilla voisi olla jotain sotilasasiantuntemusta, karsiutuvat pois.
Suomen merivoimilla sentään on it-ohjuksia 6/10 päätaistelualuksesta, tämä on parempi kuin Ruotsin 0/9.
Tosiaankin vähän kummallista että puolustusvoimien komentaja alkaa lupailemaan sotilaallista apua - luulin ensiksi että artikkeli on väärinymmärretty ja Göranson vain puhuu että valmiudet auttamiseen olisi, mutta kyllä hän selkeästi siinä ottaa esiin myös poliittisen ulottuvuuden. Tällaiset kannanotot eivät meillä kuulu kenraalikunnan perinteisiin.
Toisaalta olen samaa mieltä että jos Baltiassa syntyisi joku kriisi jota maat itse eivät pystyisi selvittämään, niin paineet Suomen interventioon tavalla tai toisella olisivat aika suuret - etenkin Viron osalta. Riippuisi kyllä ihan senhetkisestä poliittisesta johdosta mitä tehtäisiin. "See no evil", vai tiukka linja? Mahdoton ennustaa etukäteen.
Hanski
Ylipäällikkö
Suomalaisella nettisitella on helppoa irvailla nimimerkin takaa... Ruotsi on poliittisesti sitoutunut avunantoon naapurimaille (kuten Suomikin Pohjoismaiden puitteissa): http://217.71.145.20/TRIPviewer/sho...base=euykirj&palvelin=www.eduskunta.fi&f=WORD Ruotsi on myös käytännössä testannut avunantoon liittyvän päätöksenteon ja ilmoitti antavansa esimerkiksi Norjalle 48 JAS-hävittäjän lisätuen Naton esikuntaharjoituksessa, jossa Norja oli joutunut sotilaallisen hyökkäyksen kohteeksi: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/jas-insats-holls-hemlig-i-nato-ovning_7292985.svd Tämä 4 laivueen yksikkö olisi todennäköisesti se, jonka Ruotsi on valmistautunut siirtämään muiden maiden tueksi riippuen tietenkin oman maan tilanteesta. Ruotsin puolustusvoimien komentajalla on todennäköisesti mandaatti mainita avusta, koska siitä on jo olemassa poliittinen päätös ja sotilaalliset suunnitelmat ovat olemassa.
Kertoisitko Baikal, mikä tässä on niin huvittavaa? Kuinka paljon Suomi onkaan valmis auttamaan naapurimaitaan?
aj77
Greatest Leader
Kyllä itsekkin naurahdin kun otsikon luin. Ethän nyt oikeasti usko moiseen, että ruotsi lähettää hävittäjänsä Balttian suojaksi. Tuossa kirjoitit oleellisen:Riippuen tietenkin oman maan tilanteesta. Se kertoo kaiken. Oman maan etu ei ole laittaa hävittäjiä alas ammuttavaksi baltteihin suurta venäjää vastaan. Sen sijaan ruoka ja muu huoltoapu,ehkä jopa ammusapu voisi olla realistista Suomen osalta ainakin. Mutta että ruotsalainen hävittäjälaivue.