Ruotsin puolustusvoimat sota-aikana
- Viestiketjun aloittaja Hejsan
- Aloitus PVM
P4 (Skaraborgs regemente, SKÖVDE) = 2 raskaita mekanisoitua pataljoona + 2 taistelupanssarikomppania
I19 (Norbottens regemente, BODEN) = 2 raskaita mekanisoitua pataljoona + 2 taistelupanssarikomppania
P7 (Södra skånska regementet, REVINGEHED) = 2 kevyitä mekanisoitua pataljoona
LG ja K3 (Livgardet, KUNGSÄNGEN ja Livregementets husarer, KARLSBORG) = jakaa sitä kevyytä pataljoona
I19 (Norbottens regemente, BODEN) = 2 raskaita mekanisoitua pataljoona + 2 taistelupanssarikomppania
P7 (Södra skånska regementet, REVINGEHED) = 2 kevyitä mekanisoitua pataljoona
LG ja K3 (Livgardet, KUNGSÄNGEN ja Livregementets husarer, KARLSBORG) = jakaa sitä kevyytä pataljoona
Ruotsissa on yks erikoisjoukko, tässä on kääntämistä adamille, noskalle tai 3jk:le 
Särskilda operationsgruppen (SOG) är ett specialförband inom Försvarsmakten som kommer verka från och med 2011. Förbandets stab kommer vara förlagt inom Karlsborgs garnison i Karlsborg i Västergötland.
Särskilda operationsgruppen (SOG) kommer att bildas under 2011 genom en sammanslagning av Särskilda skyddsgruppen (SSG) och Särskilda inhämtningsgruppen (SIG).
Grundandet av SSG påbörjades i slutet av 1980-talet och blev ett svenskt krigsförband år 1994. SSG:s ursprung kommer ifrån den så kallade Jägarbefälsgruppen som organiserades vid Livregementets husarer (K 3) för att ingå i den numera nedlagda Riksbataljonen.
Bakgrunden till att bilda SSG var att den dåvarande ÖB:s insikt om att jägarförbanden inte var tillräckligt utbildade och tränade för att klara av mycket kvalificerade uppgifter som omvärldens specialförband dimensionerades emot.
SSG har utvecklat en egen urvalsmodell där det traditionella utmattningstestet har kompletteras med omfattande psykologitester. De sistnämnda testerna påminner om de tester som stridspiloter genomför.
Uttagningen till SSG pågår i två veckor och är aspiranten då fortsatt intressant ur SSG:s synvinkel erbjuds man en provtjänstgöring vid förbandet. Efter de två uttagningsveckor är det sällan mer än 25% av aspiranterna som är kvar. Grundutbildningen vid SSG är 18 månader där även provtjänstgöring på förbandet ingår och därefter sker specialiseringsutbildning.
SIG har däremot sitt ursprung ifrån det 1.Fallskärmsjägarkompaniet (1.Fskjkomp) som var en del av den numera nedlagda fallskärmsjägarbataljonen. 1.Fskjkomp bytte sedan namn år 2003 till FJS insatskompani (FJS IK).
Personalen i 1.Fskjkomp och senare FJS IK bestod i början av grundutbildade fallskärmsjägare med 15 månaders värnpliktsutbildning med en kompletteringsutbildning på 18 veckor. Efterhand släpptes kravet på att vara grundutbildad fallskärmsjägare, utan rekryteringen av personal skedde ifrån hela försvarsmakten med genomförd värnplikt. Urvalsmodellen var då detsamma som för de värnpliktiga fallskärmsjägarna.
Med tiden förändrades också anställningsformen på FJS IK från kontraktsanställd till heltidsanställd personal. När SIG bildades år 2007 förändrades uttagningsproceduren som numera bygger på SSG:s urvalsmodell, se ovan.
Inledningsvis har rekryteringen för SSG, FJS IK och SIG skett ifrån FJS, amfibiekåren och jägarförband men på senare tid har detta breddas. Idag sker rekryteringen ifrån en bredare bas än tidigare både inom och utanför försvarsmakten.
SOG kommer att rekrytera yrkesofficerare, reservofficerare och rekryter med behörighet att söka specialistofficersutbildning från hela Försvarsmakten. SOG kommer att lyda direkt under överbefälhavaren.
Försvarsmaktens specialförband (FM SF) kommer inom en snar framtid bestå av Specialförbandsledningen (SFL) och Särskilda operationsgruppen (SOG). Utöver detta finns stödjande specialförbandsenheter (FM SOF). De stödjande specialförbandsenheterna är särskilt uttagna, utbildade och utrustade enheter för luft- och sjötransporter, tekniskt stöd, logistik samt sjukvård.
Det som övriga försvarsmakten normalt ser av specialförbanden är personskyddsinsatser i form av livvakt åt ÖB och högre chefer inom Försvarsmakten när de besöker ett insatsområde. Men specialförbandens mest frekventa användningsområde är att verka inom multinationella insatser för att lösa de primära uppgifterna strid (Direct Action), underrättelseinhämtning (Special Reconnaisance) och militärt stöd (Military Assistance).
I varje patrull har operatören sin egen specialitet till exempel prickskytt, sjukvårdare, sprängmedelsexpert, signalist eller flygunderstöd. Operatörerna har en bredare bas än vanliga soldater, men har också ett eller två specialområden där man är exceptionellt skicklig. Förbandet upprätthåller en hög beredskap för att med kort varsel kunna sättas in för insatser inom en radie på 600 mil från Bryssel och verka i öken-, djungel-, subarktiska- eller stadsmiljöer. Förbandets insatser kommer efter förfrågan från FN eller EU, men måste sedan sanktioneras på politisk nivå.
Särskilda operationsgruppen (SOG) är ett specialförband inom Försvarsmakten som kommer verka från och med 2011. Förbandets stab kommer vara förlagt inom Karlsborgs garnison i Karlsborg i Västergötland.
Särskilda operationsgruppen (SOG) kommer att bildas under 2011 genom en sammanslagning av Särskilda skyddsgruppen (SSG) och Särskilda inhämtningsgruppen (SIG).
Grundandet av SSG påbörjades i slutet av 1980-talet och blev ett svenskt krigsförband år 1994. SSG:s ursprung kommer ifrån den så kallade Jägarbefälsgruppen som organiserades vid Livregementets husarer (K 3) för att ingå i den numera nedlagda Riksbataljonen.
Bakgrunden till att bilda SSG var att den dåvarande ÖB:s insikt om att jägarförbanden inte var tillräckligt utbildade och tränade för att klara av mycket kvalificerade uppgifter som omvärldens specialförband dimensionerades emot.
SSG har utvecklat en egen urvalsmodell där det traditionella utmattningstestet har kompletteras med omfattande psykologitester. De sistnämnda testerna påminner om de tester som stridspiloter genomför.
Uttagningen till SSG pågår i två veckor och är aspiranten då fortsatt intressant ur SSG:s synvinkel erbjuds man en provtjänstgöring vid förbandet. Efter de två uttagningsveckor är det sällan mer än 25% av aspiranterna som är kvar. Grundutbildningen vid SSG är 18 månader där även provtjänstgöring på förbandet ingår och därefter sker specialiseringsutbildning.
SIG har däremot sitt ursprung ifrån det 1.Fallskärmsjägarkompaniet (1.Fskjkomp) som var en del av den numera nedlagda fallskärmsjägarbataljonen. 1.Fskjkomp bytte sedan namn år 2003 till FJS insatskompani (FJS IK).
Personalen i 1.Fskjkomp och senare FJS IK bestod i början av grundutbildade fallskärmsjägare med 15 månaders värnpliktsutbildning med en kompletteringsutbildning på 18 veckor. Efterhand släpptes kravet på att vara grundutbildad fallskärmsjägare, utan rekryteringen av personal skedde ifrån hela försvarsmakten med genomförd värnplikt. Urvalsmodellen var då detsamma som för de värnpliktiga fallskärmsjägarna.
Med tiden förändrades också anställningsformen på FJS IK från kontraktsanställd till heltidsanställd personal. När SIG bildades år 2007 förändrades uttagningsproceduren som numera bygger på SSG:s urvalsmodell, se ovan.
Inledningsvis har rekryteringen för SSG, FJS IK och SIG skett ifrån FJS, amfibiekåren och jägarförband men på senare tid har detta breddas. Idag sker rekryteringen ifrån en bredare bas än tidigare både inom och utanför försvarsmakten.
SOG kommer att rekrytera yrkesofficerare, reservofficerare och rekryter med behörighet att söka specialistofficersutbildning från hela Försvarsmakten. SOG kommer att lyda direkt under överbefälhavaren.
Försvarsmaktens specialförband (FM SF) kommer inom en snar framtid bestå av Specialförbandsledningen (SFL) och Särskilda operationsgruppen (SOG). Utöver detta finns stödjande specialförbandsenheter (FM SOF). De stödjande specialförbandsenheterna är särskilt uttagna, utbildade och utrustade enheter för luft- och sjötransporter, tekniskt stöd, logistik samt sjukvård.
Det som övriga försvarsmakten normalt ser av specialförbanden är personskyddsinsatser i form av livvakt åt ÖB och högre chefer inom Försvarsmakten när de besöker ett insatsområde. Men specialförbandens mest frekventa användningsområde är att verka inom multinationella insatser för att lösa de primära uppgifterna strid (Direct Action), underrättelseinhämtning (Special Reconnaisance) och militärt stöd (Military Assistance).
I varje patrull har operatören sin egen specialitet till exempel prickskytt, sjukvårdare, sprängmedelsexpert, signalist eller flygunderstöd. Operatörerna har en bredare bas än vanliga soldater, men har också ett eller två specialområden där man är exceptionellt skicklig. Förbandet upprätthåller en hög beredskap för att med kort varsel kunna sättas in för insatser inom en radie på 600 mil från Bryssel och verka i öken-, djungel-, subarktiska- eller stadsmiljöer. Förbandets insatser kommer efter förfrågan från FN eller EU, men måste sedan sanktioneras på politisk nivå.
Nyt minä löysin, tässä voi kattoa kun monta uppseria on eri pohjolaan maissa
Grad Sverige Danmark Norge Finland
Generaler och motsvarande 38 17 69 41
Överstar och motsvarande 153 101 183 104
Överstelöjtnanter och motsvarande 949 280 879 357
Majorer och motsvarande 1 907 981 1 996 722
Summa högre officerare 3 047 1 379 3 127 1 224
Total aktiv befälskår 9 346 7 977 9 460 7 882
Andel högre officerare i förhållande till total befälskår 33% 17% 33% 16%
Totala antalet personer i de väpnade styrkorna 37.600 84.000 64.000 266.000
Andel högre officerare i förhållande till omfattningen på de väpnade styrkorna 8,1% 1,6% 4,9% 0,5%
Ruotsilla on paljon upseeria....
Grad Sverige Danmark Norge Finland
Generaler och motsvarande 38 17 69 41
Överstar och motsvarande 153 101 183 104
Överstelöjtnanter och motsvarande 949 280 879 357
Majorer och motsvarande 1 907 981 1 996 722
Summa högre officerare 3 047 1 379 3 127 1 224
Total aktiv befälskår 9 346 7 977 9 460 7 882
Andel högre officerare i förhållande till total befälskår 33% 17% 33% 16%
Totala antalet personer i de väpnade styrkorna 37.600 84.000 64.000 266.000
Andel högre officerare i förhållande till omfattningen på de väpnade styrkorna 8,1% 1,6% 4,9% 0,5%
Ruotsilla on paljon upseeria....
Museo
Kenraali
Hejsan kirjoitti:
Olisit nyt vielä lähteen laittanut eli: IISS The Military Balance 2009, Försvarsmaktens svar till Stödutredningen 2009-02- 20, 2009-03-03, 2009-03-05 sekä 2009-03-24.
Tuostahan selviää että varsinkin Norjan kenraalikunta vaikuttaa pöhöttyneeltä ja everstijunttaa löytyy vaikka muille jakaa. Mikähän tuon selittää?
Enpä jaksa läjhteä noin pitkää tekstiä kokonaan kääntämään, mutta lyhykäisyydessään siinä kerrotaan Ruotsin tekevän organisaatiomuutoksen ja yhdistävänsä kaikki erikoisjoukkonsa yhden johdon alle.Hejsan kirjoitti:Ruotsissa on yks erikoisjoukko, tässä on kääntämistä adamille, noskalle tai 3jk:le
Yhdistettävistä joukoista on esittely ja historia kerottu ja lyhyesti operaattorien valintamenettelyistä.
Lopuksi siinä on lyhyesti yhdistämisen vaikutuksista ja uuden organisaation suunnitellusta käytöstä.
Ken haluaa tutustua tuohon tarkemmin niin kääntää itse tai käyttää google kääntäjää. Mikäli teksti suomennu järkeväksi niin usein ruotsista englantiin kääntyy todella asiallisesti mistä on varmasti ampua jos lontoo taittuu.
Museo kirjoitti:
Villi veikkaus: Norjalla on hyvä edustus Naton korkeammassa johdossa.
Eli aseellisten voimien kokonaisvahvuus Suomelle tuossa 266.000. Baikalin ennustukset toteutuu nopeammassa tahdissa kuin kotimaiselle yleisölle kerrotaan.
Tai sitten mulla on vaan mennyt taas ohi osa leikkaus uutisista.
Museo
Kenraali
noska kirjoitti:
Annas kun arvaan, jollekin kenulle perustettiin uusi virka ja uudessa erikoisjoukkojen esikunnassa on enemmän populaa kun Ruotsin erikoisjoukoissa sotilaita? Esikunnassa porukalla on sitten hienot tittelit kuten tiedustelu-upseeri, tiedusteluanalyytikko ja tiedusteluoperaattori. Työ sisältää netissä surfailua ja PowerPoint-esitysten värkkäämistä.
Hejsan kirjoitti:
Ruotsillakin on vielä omat reserviläisensä ja onhan Ruotsilla hieno suunnitelma miten Suomen viivyttäessä itäistä punajunaa he sillä aikaa pikakouluttavat tarvittavan määrän lisää miehiä.
Huomattava on, että mitä tahansa kalustoa ajatellaankin Ruotsin varastoivan Suomelle, niin sen on oltava sitä kalustoa mihin suomalaiset on koulutettu. Uuden kaluston kouluttamiseen ei niitä tarvittaessa ole enää aikaa.
Esim. Gripenit eivät tässä yhteydessä ole mukana laskuissa, kuten eivät olleet Viggenitkään. Drakenit olivat sopivia, kun Suomella oli niitä ennestään. CV90, Leo, ällitälli, bemarit, kuorma-autot, traktorit jne käy siinä määrin kun erilainen versio ei vaadi tolkutonta totuttautumista. Aseista lähinnä kranaatinheittimet ovat yksinkertaisia, miinat ja käsikranaatit nopeita kouluttaa, rk:t tuovat jo logistisen ongelman patruunojen suhteen ellei Ruotsilla ole jossain piilossa isoa määrää AK sukuisia aseita (joita taisivat jossain historian vaiheessa harkita ennen FN:n malleihin päätymistä). Muu kalusto taitaakin olla joko marginaalista merkitykseltään tai niin poikkeavaa, että vaatii pidemmän koulutuksen oikean taistelukäytön mahdollistamiseksi. Enkä usko Ruotsin varastoineen kalustoa, johon sen omilla joukoilla ei ole koulutusta tai käyttötarkoitusta.
Kerron teille yks jutun...siis Hejsanjuttu 
Ruotsilla on 14 kpl eli yks tst-vaunukomppania Gotlandissa ilma miehistöä!!!
De står väl i nån lada med torrluft. Men utan ett regemente på ön finns det ju inga som kan bemanna vagnarna om blixten skulle slå ner utan att ge några års förvarning.
Se on vaan venäjä mennä sinne luftlandingsskepp ja hakea ne kotiin siis leopardit
Ruotsilla on 14 kpl eli yks tst-vaunukomppania Gotlandissa ilma miehistöä!!!
De står väl i nån lada med torrluft. Men utan ett regemente på ön finns det ju inga som kan bemanna vagnarna om blixten skulle slå ner utan att ge några års förvarning.
Se on vaan venäjä mennä sinne luftlandingsskepp ja hakea ne kotiin siis leopardit
Hejsan kirjoitti:Kerron teille yks jutun...siis Hejsanjuttu
Ruotsilla on 14 kpl eli yks tst-vaunukomppania Gotlandissa ilma miehistöä!!!
De står väl i nån lada med torrluft. Men utan ett regemente på ön finns det ju inga som kan bemanna vagnarna om blixten skulle slå ner utan att ge några års förvarning.
Se on vaan venäjä mennä sinne luftlandingsskepp ja hakea ne kotiin siis leopardit
Mitäs luulet, kumpi on tarpeen tullen helpompi sinne viedä, tarvittava miehistö vai ne vaunut. Taitaa nopeutua LKP tuolla tavoin melkoisesti. Ja tuskin ne vaunut siell avaimet virtalukossa panokset putkissa valmiina kuitenkaan seisoo täysin vartioimatta. Jos asia on niin yleisessä tiedossa, että Hejsakin sen tietää niin joku olisi jo käynyt ajelulla ilman vartiointia. Sen verran Ruotsistakin löytyy jannuja jotka osaa käynnistää ajoneuvon ilman virta-avaimia.
Nuo tankit Gotlannissa, pataljoonan käsiaseet ja lukittu aidattu kellarialue ovat aivan julkista tietoa Ruotsissa. Ruotsalainen alan lehdistö akkiloi pari vuotta sitten miten rautakama pitää säilyttää suolailmastossa...päädyttiin kaiketi roiskuttamaan Tectyliä niskaan...joku viisas varoitti ko. aineen piiskaavan kumi-muovi-osat vuodessa vaihtokuntoon ja kehotti harkitsemaan uudestaan.
Aika kova meininki pitää hyökkääjällä olla, jos meinaa lyödä Ruotsin merivoiman ja saaren puolustuksen....näinköhän Itämeren piiristä moista merivoimaa löytynee?
Aika kova meininki pitää hyökkääjällä olla, jos meinaa lyödä Ruotsin merivoiman ja saaren puolustuksen....näinköhän Itämeren piiristä moista merivoimaa löytynee?