Experterna varnar: Därför kan Ryssland anfalla Norrbotten
Hotet mot Gotland har i flera år dominerat den svenska försvarsdebatten.
Men i en kommande rapport varnar experter för ett hot som dolts i Gotlands skugga:
En rysk invasion av norra Sverige.
– Det behöver inte ens bero på ökad spänning i vårt närområde. Det är det som gör scenariot så otäckt, säger tidigare generalmajor Karlis Neretnieks.
Innan solen gått upp täcks himlen över Kiruna av fallskärmar.
Helikoptrarnas rotorblad smäller i natten. Vid viktiga vägar och broar i norra Sverige landar ryska soldater. Fraktflygplan tar mark på Kiruna flygplats och börjar lasta ur luftvärnsrobotar.
Samtidigt skakar marken under de ryska stridsvagnar som rullar över den finska gränsen. Fyra ryska brigader – 25 000 man – tar sikte på Norrbotten. De kan vara där på några dagar, och Sverige har ingenting att sätta emot.
Osannolikt?
Inte enligt en grupp militära experter och forskare, som i en kommande rapport från Kungliga krigsvetenskapsakademien varnar för just det scenariot.
– Hotbilden mot norra Finland och norra Sverige är egentligen lika stark som det vi målar upp mot södra Sverige, säger Karlis Neretnieks, tidigare generalmajor och rektor för
Försvarshögskolan, som varit redaktör för studien.
I Gotlands skugga
I flera år har försvarsdebatten kretsat kring en enda geografisk plats: Gotland.
I regeringens utredning av Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten i fjol var det enda hot mot Sverige som specifikt lyftes fram just ett angrepp mot Gotland, inom ramen för en större konflikt i Baltikum.
I september 2016 placerades 150 soldater permanent på Gotland.
– I grund och botten handlar det om ett ryskt agerande, förklarade överbefälhavaren Micael Bydén.
Men enligt Karlis Neretnieks är Norrbotten precis lika utsatt som Gotland. Om Ryssland vill utvidga säkerhetszonen kring sina baser på Kolahalvön hotas norra Sverige direkt.
Skyddet av baserna är viktigt av två skäl:
1) De ryska strategiska kärnvapenubåtarna är baserade där. Det är de som ger Ryssland andraslagsförmåga – en garanti för att fienden aldrig ska kunna slå ut alla ryska kärnvapen i en enda attack.
– Kärnvapenbalansen upprätthålls med ubåtarna. De är ett helt avgörande strategiskt intresse för Ryssland, säger Karlis Neretnieks.
2) De Nato-trupper som finns i Europa i dag räcker inte för att möta ett ryskt angrepp mot Baltikum. De behöver förstärkningar över Atlanten – och de ryska ubåtar och flygplan som kan störa förstärkningarna finns på Kolahalvön.
– Om Ryssland antingen själva skulle förbereda ett angrepp på Baltikum, eller befara ett krig i Europa, vill de självfallet skydda de här resurserna, säger Karlis Neretnieks.
För att göra det kan Ryssland vilja flytta fram luftvärn till norra Sverige, till exempel till Kiruna-området.
– Då skulle de utvidga säkerhetszonen runt Murmansk med 500–600 kilometer. Och dessutom, som en bonus, även nå Natos flygbaser och flottbaser i norra Norge. Skulle vi se framför oss en allvarlig kris, finns ett klart ryskt intresse att flytta fram sina system på Nordkalotten.
Effekten av Natos flyganfall mot baserna på Kolahalvön skulle då minska drastiskt.
– Att flyga 500–600 kilometer genom ett område där du hela tiden kan bli bekämpad, det är mycket, mycket svårt, säger Karlis Neretnieks.
Så går anfallet till
Angreppsscenariot ser kortfattat ut så här (
kartor finns längst ner i artikeln):
Ryska trupper luftlandsätts runt Kiruna och säkrar flygfältet. Sen kommer transportflygplan med markbaserade luftvärnsrobotar, som lastas ur och grupperas.
2 av 2 | Foto: Dmitry Lovetsky / TT / NTB Scanpix
Ryska stridsvagnar i Sydossetien, under kriget mot Georgien 2008.
Andra ryska soldater landar med helikoptrar i både Finland och Sverige för att säkra broar och vägar. Samtidigt rycker 3–4 ryska brigader in över den finska gränsen.
Målen för markoffensiven är två: dels öppna underhållsvägar till Kiruna, och dels få fram tunga förband som kan försvara området.
– Risken finns att Nato försöker ingripa mot Kiruna. Det finns en amerikansk marinkårsbrigad förhandslagrad i norra Norge. Med den har amerikanerna en resurs som de kan använda för att slå ut de ryska systemen på svensk mark, säger Karlis Neretnieks.
Hur lång tid det tar för ryssarna att korsa Finland beror på hur överraskande angreppet kommer. Lyckas de ta Finland på sängen kan de nå Sverige på fyra–fem dagar. Hinner finnarna mobilisera kan de fördröja anfallet i veckor.
– Det kan bli ganska segt. Finland har gott om markstridskrafter och bra sådana. De har god förmåga att fördröja ett ryskt framträngande. Vi är väldigt beroende av Finland. Vi själva har väldigt lite att komma med, säger Karlis Neretnieks.
Sverige har ett enda markstridsregemente i Norrland, I 19 i Boden, som i krig ska kunna sätta upp en jägarbataljon och två mekaniserade bataljoner, utrustade med stridsvagnar och stridsfordon.
Det samlade svenska artilleriet finns också i Boden, men pjäserna är få, 24 stycken.
1 av 2 | Foto: David Gernes/Försvarsmakten
Arméns jägarbataljon övar i Kablafjällen norr om Kvikkjokk, december 2015.
Armén har färre än 1 200 heltidsanställda soldater och officerare i hela Norrland. Resten måste kallas in, och det är allmänt känt att försvaret har svårt att fylla luckorna i förbanden.
Eventuella förstärkningar från södra Sverige skulle inte heller göra någon större skillnad, enligt Karlis Neretnieks.
– Den svenska armén är så liten, det handlar om 13 000–14 000 personer. Det finns mycket lite att skicka upp. Och skulle man försöka skulle det ta lång tid. Kriget är redan slut innan de hinner fram.
Utlösas av andra konflikter
Hotet mot Gotland ses alltid i ljuset av en större konflikt i Baltikum. Ett krig i norra Sverige behöver dock inte utlösas av spänningar i vårt närområde, utan kan lika gärna triggas av geopolitiska förändringar var som helst i världen, menar Karlis Neretnieks.
– Det är det som är så otäckt med det här fallet. En konflikt kan utlösas om Ryssland uppfattar sin andraslagsförmåga hotad av USA. Det kan handla om att de blir osäkra på varandras avsikter kopplat till någon annan konflikt, säg i Mellanöstern, eller kring Svarta havet.
Peter Mattsson, Rysslandsforskare på Försvarshögskolan, bedömer att Nordkalotten faktiskt är viktigare än Östersjön för Ryssland.
– Östersjön går i praktiken att stänga till, så där kan det bli svårt för Ryssland att ta sig ut. Men från Murmansk tar man sig ut i Atlanten. De har satt upp fler förband här och upprättat ett operativt strategiskt kommando. Det är uppenbart att man satsar i den norra riktningen, säger Peter Mattsson.
Räckvidden på moderna robotar gör ett scenario likt det Karlis Neretnieks skissar upp mer sannolikt, menar Peter Mattsson.
– Man behöver ha luftförsvaret ganska långt fram om man ska kunna skydda sig på ett bra sätt.
Han ser dock inte en rysk invasion som nära förestående.
– De ryska styrkorna är under tillväxt, men numerären är fortfarande för låg. Ska man vara framgångsrik ska man ha en överlägsenhet på fyra mot en, eller åtminstone tre mot en, och det har inte Ryssland idag, säger Peter Mattsson.
Ryssland har just nu, enligt en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), en marininfanteribrigad och två motorskyttebrigader på Kolahalvön. De saknar dock understöd, till exempel artilleri, och förefaller på kort sikt inte vara redo för en offensiv operation.
– I dag krävs det överraskning och tur, men det sker en stor styrkeuppbyggnad. Inom några år kommer det att finns större resurser. Vi kanske har tid att göra något, men just nu ignorerar vi norra Norrland på ett farligt sätt, säger Karlis Neretnieks.
SÅ KAN ANGREPPET GÅ TILL
Två ryska bataljoner flygs in med helikoptrar för att säkra viktiga vägar och broar i norra Finland och Sverige.
Ett ryskt regemente luftlandsätts i trakten runt Kiruna och säkrar flygplatsen, varefter transportflygplan levererar luftvärnsrobotar.
Fyra ryska brigader korsar den finska gränsen. Två brigader anfaller i södra delen av norra Finland, i riktning mot Torneå, för att skydda den ryska flanken mot eventuella finska motangrepp. Två brigader avancerar längre norrut, direkt mot slutmålet Kiruna. Hur snabbt framryckningen går beror på överraskningsmomentet – tas Finland på sängen kan de ryska markförbanden nå sitt mål på fyra–fem dagar.
Eventuellt motangrepp från den amerikanska marinkårsbrigad som finns förhandslagrad i norska Tröndelag. De små svenska förband som finns tillgängliga beräknas inte utgöra något betydande hot.
Svenska förband i norra Sverige
Flygstridskrafter (423 man heltidsanställda)
* 211:e stridsflygsdivisionen (Norrbottens flygflottilj F 21, Luleå)
* 212:e stridsflygsdivsionen (Norrbottens flygflottilj F 21, Luleå)
Markstridsförband (891 man heltidsanställda)
* Arméns jägarbataljon (Norrbottens regemente I 19, Arvidsjaur)
* 191:a mekaniserade bataljonen (Norrbottens regemente I 19, Boden)
* 192:a mekaniserade bataljonen (Norrbottens regemente I 19, Boden)
Understöd (288 man heltidsanställda)
* 91:a artilleribataljonen (Artilleriregementet A 9, Boden)
* 92:a artilleribataljonen (Artilleriregementet A 9, Boden)
Hemvärn
* Medelpadsbataljonen (Västernorrland)
* Ångermanlandsbataljonen (Västernorrland)
* Fältjägarbataljonen (Jämtland)
* Västerbottensbataljonen (Västerbotten)
* Norrbottensbataljonen (Norrbotten)
* Gränsjägarbataljonen (Norrbotten)
* Lapplandsjägarbataljonen (Norrbotten)