Uutisia Ruotsista

[tiedotusosasto]

Suomea ei suoraan mainita, mutta Suomi tässä vahvasti tuoksuu.
https://www.defensenews.com/global/europe/2017/12/27/sweden-would-militarily-back-allies-but-expects-the-same-in-return-says-defense-report/

Ihan yhtä diibadaapaa kuin suomalaistenkin turvallisuuspoliittiset haavekuvat. Ruotsi painottaa ettei olisi yksin ja Suomi pelkää voivansa olla.

Jos Pohjois-Korea äityy miljoonien sodaksi se kiinnittää jenkit tukevasti alueelle ja Kiinan myös. Silloin Iran saattaa katsoa tilaisuutensa tulleen jolloin myös Israel on pelissä mukana. Tilanne jossa Venäjä voi perustellusti katsoa, ettei amerikkalaisvoimia enää riitä Euroopan itälaidalle jossa voi aloittaa yksittäisiä erillissotia. Tälläinen maailmanpalo tarkoittaisi, että yksin oltaisiin tai ainakin apu olisi yhtä nimellistä kuin on ollut aiemminkin. Ja omavaraisuus kaikkineen korostuisi globaliuden romahdettua. Ja myös sitä, että yhteistä rintamaa Venäjää vastaan ei välttämättä syntyisi vaan Putin voisi edelleen matkia Hitleriä ja nyt valloitusvaihetta ja ottaa tähtäimeen yhden suupalan kerrallaan.

 

[Soldierblue]

jatkan täällä

Finska elitförbandet – där alla pratar svenska
Tässä on lukemista:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/JPyLj/finska-elitforbandet--dar-alla-pratar-svenska

 

[Soldierblue]

Experterna varnar: Därför kan Ryssland anfalla Norrbotten

Hotet mot Gotland har i flera år dominerat den svenska försvarsdebatten.

Men i en kommande rapport varnar experter för ett hot som dolts i Gotlands skugga:

En rysk invasion av norra Sverige.

– Det behöver inte ens bero på ökad spänning i vårt närområde. Det är det som gör scenariot så otäckt, säger tidigare generalmajor Karlis Neretnieks.

Innan solen gått upp täcks himlen över Kiruna av fallskärmar.

Helikoptrarnas rotorblad smäller i natten. Vid viktiga vägar och broar i norra Sverige landar ryska soldater. Fraktflygplan tar mark på Kiruna flygplats och börjar lasta ur luftvärnsrobotar.

Samtidigt skakar marken under de ryska stridsvagnar som rullar över den finska gränsen. Fyra ryska brigader – 25 000 man – tar sikte på Norrbotten. De kan vara där på några dagar, och Sverige har ingenting att sätta emot.

Osannolikt?

Inte enligt en grupp militära experter och forskare, som i en kommande rapport från Kungliga krigsvetenskapsakademien varnar för just det scenariot.

– Hotbilden mot norra Finland och norra Sverige är egentligen lika stark som det vi målar upp mot södra Sverige, säger Karlis Neretnieks, tidigare generalmajor och rektor för Försvarshögskolan, som varit redaktör för studien.

I Gotlands skugga
I flera år har försvarsdebatten kretsat kring en enda geografisk plats: Gotland.

I regeringens utredning av Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten i fjol var det enda hot mot Sverige som specifikt lyftes fram just ett angrepp mot Gotland, inom ramen för en större konflikt i Baltikum.

I september 2016 placerades 150 soldater permanent på Gotland.

– I grund och botten handlar det om ett ryskt agerande, förklarade överbefälhavaren Micael Bydén.

Men enligt Karlis Neretnieks är Norrbotten precis lika utsatt som Gotland. Om Ryssland vill utvidga säkerhetszonen kring sina baser på Kolahalvön hotas norra Sverige direkt.

Skyddet av baserna är viktigt av två skäl:

1) De ryska strategiska kärnvapenubåtarna är baserade där. Det är de som ger Ryssland andraslagsförmåga – en garanti för att fienden aldrig ska kunna slå ut alla ryska kärnvapen i en enda attack.

– Kärnvapenbalansen upprätthålls med ubåtarna. De är ett helt avgörande strategiskt intresse för Ryssland, säger Karlis Neretnieks.

2) De Nato-trupper som finns i Europa i dag räcker inte för att möta ett ryskt angrepp mot Baltikum. De behöver förstärkningar över Atlanten – och de ryska ubåtar och flygplan som kan störa förstärkningarna finns på Kolahalvön.

– Om Ryssland antingen själva skulle förbereda ett angrepp på Baltikum, eller befara ett krig i Europa, vill de självfallet skydda de här resurserna, säger Karlis Neretnieks.

För att göra det kan Ryssland vilja flytta fram luftvärn till norra Sverige, till exempel till Kiruna-området.

– Då skulle de utvidga säkerhetszonen runt Murmansk med 500–600 kilometer. Och dessutom, som en bonus, även nå Natos flygbaser och flottbaser i norra Norge. Skulle vi se framför oss en allvarlig kris, finns ett klart ryskt intresse att flytta fram sina system på Nordkalotten.

Effekten av Natos flyganfall mot baserna på Kolahalvön skulle då minska drastiskt.

– Att flyga 500–600 kilometer genom ett område där du hela tiden kan bli bekämpad, det är mycket, mycket svårt, säger Karlis Neretnieks.

Så går anfallet till
Angreppsscenariot ser kortfattat ut så här (kartor finns längst ner i artikeln):

Ryska trupper luftlandsätts runt Kiruna och säkrar flygfältet. Sen kommer transportflygplan med markbaserade luftvärnsrobotar, som lastas ur och grupperas.

• 
• 

2 av 2 | Foto: Dmitry Lovetsky / TT / NTB Scanpix

Ryska stridsvagnar i Sydossetien, under kriget mot Georgien 2008.

Andra ryska soldater landar med helikoptrar i både Finland och Sverige för att säkra broar och vägar. Samtidigt rycker 3–4 ryska brigader in över den finska gränsen.

Målen för markoffensiven är två: dels öppna underhållsvägar till Kiruna, och dels få fram tunga förband som kan försvara området.

– Risken finns att Nato försöker ingripa mot Kiruna. Det finns en amerikansk marinkårsbrigad förhandslagrad i norra Norge. Med den har amerikanerna en resurs som de kan använda för att slå ut de ryska systemen på svensk mark, säger Karlis Neretnieks.

Hur lång tid det tar för ryssarna att korsa Finland beror på hur överraskande angreppet kommer. Lyckas de ta Finland på sängen kan de nå Sverige på fyra–fem dagar. Hinner finnarna mobilisera kan de fördröja anfallet i veckor.

– Det kan bli ganska segt. Finland har gott om markstridskrafter och bra sådana. De har god förmåga att fördröja ett ryskt framträngande. Vi är väldigt beroende av Finland. Vi själva har väldigt lite att komma med, säger Karlis Neretnieks.

Sverige har ett enda markstridsregemente i Norrland, I 19 i Boden, som i krig ska kunna sätta upp en jägarbataljon och två mekaniserade bataljoner, utrustade med stridsvagnar och stridsfordon.

Det samlade svenska artilleriet finns också i Boden, men pjäserna är få, 24 stycken.

• 
• 

1 av 2 | Foto: David Gernes/Försvarsmakten

Arméns jägarbataljon övar i Kablafjällen norr om Kvikkjokk, december 2015.

Armén har färre än 1 200 heltidsanställda soldater och officerare i hela Norrland. Resten måste kallas in, och det är allmänt känt att försvaret har svårt att fylla luckorna i förbanden.

Eventuella förstärkningar från södra Sverige skulle inte heller göra någon större skillnad, enligt Karlis Neretnieks.

– Den svenska armén är så liten, det handlar om 13 000–14 000 personer. Det finns mycket lite att skicka upp. Och skulle man försöka skulle det ta lång tid. Kriget är redan slut innan de hinner fram.

Utlösas av andra konflikter
Hotet mot Gotland ses alltid i ljuset av en större konflikt i Baltikum. Ett krig i norra Sverige behöver dock inte utlösas av spänningar i vårt närområde, utan kan lika gärna triggas av geopolitiska förändringar var som helst i världen, menar Karlis Neretnieks.

– Det är det som är så otäckt med det här fallet. En konflikt kan utlösas om Ryssland uppfattar sin andraslagsförmåga hotad av USA. Det kan handla om att de blir osäkra på varandras avsikter kopplat till någon annan konflikt, säg i Mellanöstern, eller kring Svarta havet.

Peter Mattsson, Rysslandsforskare på Försvarshögskolan, bedömer att Nordkalotten faktiskt är viktigare än Östersjön för Ryssland.

– Östersjön går i praktiken att stänga till, så där kan det bli svårt för Ryssland att ta sig ut. Men från Murmansk tar man sig ut i Atlanten. De har satt upp fler förband här och upprättat ett operativt strategiskt kommando. Det är uppenbart att man satsar i den norra riktningen, säger Peter Mattsson.

Räckvidden på moderna robotar gör ett scenario likt det Karlis Neretnieks skissar upp mer sannolikt, menar Peter Mattsson.

– Man behöver ha luftförsvaret ganska långt fram om man ska kunna skydda sig på ett bra sätt.

Han ser dock inte en rysk invasion som nära förestående.

– De ryska styrkorna är under tillväxt, men numerären är fortfarande för låg. Ska man vara framgångsrik ska man ha en överlägsenhet på fyra mot en, eller åtminstone tre mot en, och det har inte Ryssland idag, säger Peter Mattsson.

Ryssland har just nu, enligt en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), en marininfanteribrigad och två motorskyttebrigader på Kolahalvön. De saknar dock understöd, till exempel artilleri, och förefaller på kort sikt inte vara redo för en offensiv operation.

– I dag krävs det överraskning och tur, men det sker en stor styrkeuppbyggnad. Inom några år kommer det att finns större resurser. Vi kanske har tid att göra något, men just nu ignorerar vi norra Norrland på ett farligt sätt, säger Karlis Neretnieks.

SÅ KAN ANGREPPET GÅ TILL

Två ryska bataljoner flygs in med helikoptrar för att säkra viktiga vägar och broar i norra Finland och Sverige.

Ett ryskt regemente luftlandsätts i trakten runt Kiruna och säkrar flygplatsen, varefter transportflygplan levererar luftvärnsrobotar.

Fyra ryska brigader korsar den finska gränsen. Två brigader anfaller i södra delen av norra Finland, i riktning mot Torneå, för att skydda den ryska flanken mot eventuella finska motangrepp. Två brigader avancerar längre norrut, direkt mot slutmålet Kiruna. Hur snabbt framryckningen går beror på överraskningsmomentet – tas Finland på sängen kan de ryska markförbanden nå sitt mål på fyra–fem dagar.

Eventuellt motangrepp från den amerikanska marinkårsbrigad som finns förhandslagrad i norska Tröndelag. De små svenska förband som finns tillgängliga beräknas inte utgöra något betydande hot.

Svenska förband i norra Sverige
Flygstridskrafter (423 man heltidsanställda)

* 211:e stridsflygsdivisionen (Norrbottens flygflottilj F 21, Luleå)

* 212:e stridsflygsdivsionen (Norrbottens flygflottilj F 21, Luleå)

Markstridsförband (891 man heltidsanställda)

* Arméns jägarbataljon (Norrbottens regemente I 19, Arvidsjaur)

* 191:a mekaniserade bataljonen (Norrbottens regemente I 19, Boden)

* 192:a mekaniserade bataljonen (Norrbottens regemente I 19, Boden)

Understöd (288 man heltidsanställda)

* 91:a artilleribataljonen (Artilleriregementet A 9, Boden)

* 92:a artilleribataljonen (Artilleriregementet A 9, Boden)

Hemvärn

* Medelpadsbataljonen (Västernorrland)

* Ångermanlandsbataljonen (Västernorrland)

* Fältjägarbataljonen (Jämtland)

* Västerbottensbataljonen (Västerbotten)

* Norrbottensbataljonen (Norrbotten)

* Gränsjägarbataljonen (Norrbotten)

* Lapplandsjägarbataljonen (Norrbotten)

 

[tiedotusosasto]

jatkan täällä

Finska elitförbandet – där alla pratar svenska
Tässä on lukemista:

Olisitpa copypastannut tuon tänne. Mielellään oltais luettu.

 

[Soldierblue]

Olisitpa copypastannut tuon tänne. Mielellään oltais luettu.

Eikö se linkki toimi?

 

[kertakenttään]

Eikö se linkki toimi?

Toimii, mutta kun ei tuota tilausta lehteen ole.

 

[Soldierblue]

NYHETERi går 21:23

Förbandet grundades av Gustav II Adolf. Soldaterna är experter på strid i skärgårdsmiljö, deras fana är gul och blå och alla pratar svenska.

Men de är inte svenskar.

Aftonbladet har träffat de finska kustjägarna, som höjt beredskapen efter den ryska invasionen av Ukraina.

– Globalt sett har vi ganska unika förmågor, säger kommendör Jörgen Engroos.

• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
  
• 

1 av 7 | Foto: Stefan Mattsson

Stridsbåtarna i Jehu-klassen har en besättning på sex man, och kan transportera 25 stridsutrustade soldater under däck. Den kan röra sig både nära kusten och på öppet hav.

NYHETERi går 21:23

Förbandet grundades av Gustav II Adolf. Soldaterna är experter på strid i skärgårdsmiljö, deras fana är gul och blå och alla pratar svenska.

Men de är inte svenskar.

Aftonbladet har träffat de finska kustjägarna, som höjt beredskapen efter den ryska invasionen av Ukraina.

– Globalt sett har vi ganska unika förmågor, säger kommendör Jörgen Engroos.



RASEBORG. Skärgården är sig lik på båda sidor av Östersjön. Tusentals öar, kobbar och skär är utströdda längs kustbandet, i slutet av november piskade av vind och djupgrå vågor.

Optimala förutsättningar för att utbilda kustjägare, som strider i gränslandet mellan hav och land.

Här längs kustbandet i södra och västra Finland har svenskar bott i urminnes tider, och gör det fortfarande.

Därför finns här också det enda förbandet i den finska försvarsmakten som utbildar helt på svenska: Nylands brigad.

Raseborg, där brigaden är förlagd, är en av få finska kommuner där svenska är majoritetsspråk. Alla de övriga är också kustkommuner, och ligger samlade i två kluster: utanför Helsingfors i söder, och runt Vasa i västra Finland.

Finlandssvenskar har svenska som modersmål och börjar läsa finska i skolan först i tredje klass. De är ungefär 275 000 personer, motsvarande ungefär 5 procent av Finlands befolkning, en andel som stadigt sjunkit i hundratals år.

Traditioner från Gustav II Adolf
Nylands brigad tar emot 700 värnpliktiga på våren och lika många på hösten.

Rekryterna kommer från Österbotten, Nyland, Helsingfors och Egentliga Finland – men även ett trettiotal svenskar med dubbla medborgarskap gör värnplikten här varje år.

Det är anrik militär mark. Nylands brigad har funnits under samma namn sedan 1957, men traditionerna går tillbaka till Nylands regemente, som sattes upp av Gustav II Adolf 1626.

De många låga tegelbyggnaderna på kasernområdet byggdes i början av 1900-talet, före första världskriget, då Finland fortfarande var ett storfurstendöme under den ryske tsaren.

Anfallsförband
De finska kustjägarna är ett elitförband med hård utbildning och krävande uppgifter, men har inte som de svenska kustjägarna rört sig mot att närmast likna ett specialförband, med långa utbildningstider, extremt höga fysiska krav och fokus på dold spaning.

De finska kustjägarna är fortfarande det de svenska var förr: renodlat marininfanteri, som ska anfalla fienden från havet. De motsvaras bäst av det som i Sverige nu kallas amfibieskyttesoldater.

– Vår specialitet är att operera i skärgårds-kustförhållanden. Globalt sett har vi ganska unika förmågor, säger kommendör Jörgen Engroos, brigadens stabschef.

• 
• 

1 av 2 | Foto: Stefan Mattsson

Kommendör Jörgen Engroos, Nylands brigads stabschef, är övertygad om att värnplikten är rätt system för Finland. ”Det är bara få som börjar militärtjänstgöringen och vet att de vill bli officer. Det är mycket svårare att rekrytera folk från den civila sidan. Din lön kommer att vara lite sämre, du kanske måste flytta ofta, ibland kanske du måste åka utomlands och bo i tält och så vidare. Det bästa vi har är allmän värnplikt, det är grunden för hela det militära försvaret,” säger Jörgen Engroos.

Kärnan i kustjägarnas verksamhet är de 12 splitter nya stridsbåtarna i Jehu-klassen. De första levererades till brigaden 2015.

Vi tar oss ner till Syndalens örlogshamn söder om Raseborg och kliver ombord.

Den som varit ombord på den svenska motsvarigheten Stridsbåt 90 skulle känna igen sig – men Jehu är längre, större, kan lasta fler soldater och har mer avancerade system.

Flera vapenalternativ
Den fjärrstyrda vapenstationen från Saab (Remote Weapon Station, RWS) kan utrustas med tung kulspruta eller 40-millimeters granatspruta, och sköts av besättningen inifrån hytten.

Båtchefen Kalle Mether tar oss på en tur över det skummande vinterhavet. Båten klyver vågarna graciöst, stannar tvärt och byter riktning snabbt. Maxhastigheten fullt lastad är 35 knop, eller 65 kilometer i timmen.

• 
  
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 

1 av 6 | Foto: Stefan Mattsson

Stridsbåtarna i Jehu-klassen har en besättning på sex man, och kan transportera 25 stridsutrustade soldater under däck. Den kan röra sig både nära kusten och på öppet hav.

Stridsbåt är egentligen missvisande, det handlar snarare om en beväpnad transportbåt. Båtens syfte är inte att anfalla direkt, utan att få iland de 25 stridsklara soldater som kan gömmas under däck.

– Utan trupper som springer iland är det inte mycket man kan göra. Vapensystemen är för närförsvar av båten. Jehu är lite bättre än tidigare båtar, med RWS-systemet och ett visst ballistiskt skydd. Men vi underviker att åka just där fienden är, säger plutonchefen Mikael Jensén.

Foto: Stefan Mattsson

Plutonchefen Mikael Jensén.

Med sin långa landgräns mot Ryssland har Finland alltid haft ett stort fokus på markstridskrafterna. Men att havet är viktigt förstår alla som har en karta.

Den sydligaste landgränsövergången från Finland till resten av Europa går via Tornio.

– Finland är en ö inom EU. Närmare 90 procent av vår export och 80 procent av vår import går över havet. Om den stryps klarar vi oss inte särskilt länge, säger Jörgen Engroos.

Den brittiske marinchefen amiral Philip Jones lyfte nyligen fram Östersjön som ett område av ”fundamental vikt för global säkerhet”.

Han menar att militär förmåga i gränsen mellan land och hav är ett växande behov för världens krigsmakter.

– De kommande årtiondena koncentreras mer och mer av världens befolkning till kustregionerna. Med växande befolkning kommer möjligheten till växande ekonomisk, politisk och militär makt. Det är här framtidens konflikter kommer inträffa, säger Philip Jones.

Samarbetar tätt
De båda gamla rikshalvorna Sverige och Finland är försvarspolitiskt varandras bästa vänner.

Finska förband deltog under svenska storövningen Aurora 2017 tidigare i år, flygvapnen övar regelbundet tillsammans och länderna har skapat en gemensam flottstyrka, Swedish-Finnish naval task group (SFNTG), som ska nå full operativ förmåga 2023.

Det finns de som vill gå ännu längre: I Sverige är till exempel Sverigedemokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna för en regelrätt allians mellan länderna.


Regeringen står inte bakom en allians, men enligt Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist ”sker en operativ planering för gemensamt agerande bortom fredstida förhållanden”.

Vad det innebär mer konkret är höljt i dunkel, men för en potentiell angripare är redan den ovissheten ett stort bekymmer, säger Charly Salonius-Pasternak, forskare vid finska Utrikespolitiska institutet.

– Det finska och svenska luftförsvaret har en bevisad förmåga att agera tillsammans. Det krävs bara ett politiskt beslut. Den sekunden svenska beslutsfattare säger ”Nu hjälper vi Finland” så börjar man jobba tillsammans. En motståndare som gör sina planer kan inte veta om de bara kommer få möta finska Hornet, eller både Hornet och Gripen. Det här gäller på alla områden, säger Charly Salonius-Pasternak.

”Längsta samarbetet”
Samarbetet mellan Nylands brigad i Finland och den svenska motsvarigheten Amfibieregementet i Berga är väl utvecklat.

– Vi är det förband som har det bästa och längsta samarbetet med Sverige. Det är lätt för oss när språket är samma, säger kommendör Jörgen Engroos.

Nylands brigad har också påverkats av det skärpta säkerhetsläget efter den ryska invasionen av Ukraina 2014.

– Vi har höjt beredskapen. Den stora skillnaden mot Kalla kriget är att kriser uppstår mycket snabbare. Vi talar inte månader att förbereda sig utan veckor eller dagar. Beväringarna har också en uppgift att lösa i krigstid, de är inte bara här för att utbildas, säger Jörgen Engroos.

– Vår beredskap är höjd och tillräcklig mot de potentiella hot vi skulle kunna råka ut för.


Nylands brigads båtar

• 37 gruppbåtar (små transportbåtar)
• 9 landstigningsbåtar, Uisko-klass
• 36 landstigningsbåtar, Jurmo-klass
• 12 stridsbåtar, Jehu-klass

Foto: Stefan Mattsson

Den gröna baskern är i stora delar av världen associerad med kustjägare och specialtrupper.

Fysiska krav för att bli färdig kustjägare
Kustjägarnas gröna basker, prydd av en gyllene havsörn, är eftertraktad.

För att få sätta på sig den måste en värnpliktig:

• Utföra en baskermarsch

En 60–70 km lång marsch som pågår minst 20 timmar och som omfattar orientering samt kontroller där allmänna militära färdigheter såväl som kustjägarfärdigheter testas.

• Cooper-test

Springa minst 2 900 meter på 12 minuter.

• Simning

200 meter under 5 minuter och 30 sekunder

• Skjuttest

Minst 8 träffar på 12 försök

• Muskelkonditionstest

Minst 3,5 poäng i medel (maxresultat är 5). För att nå miniminivån krävs: 2 meter och 35 centimeter hopp framåt, jämfota utan fart, 40 situps per minut och 34 armhävningar per minut.

 

[Soldierblue]

Experterna: Så kan Ryssland ta Gotland

• 
• 
  
• 
• 
• 
• 
• 

1 av 6 | Foto: Patrik Lindvall

Kungliga krigsvetenskapsakademin har tagit fram tre scenarier för hur Sverige kan angripas av Ryssland. Så här ser ett av dem ut (sex bilder). Dag 1, kväll: ”Civilt” fartyg lastat med utklädda spetsnaz-soldater anländer i Slite och säkrar hamnen.

NYHETERsön 11 dec 2016

Överraskande anfall – från luften och havet

Foto: AP

Ryskt marininfanteri visar upp sin skicklighet i samband med flottans dag i Sevastopol vid Svarta havet.

På några timmar kan Gotland besättas av 2 500 ryska soldater – och vara i princip omöjligt att återta.

Trots den svenska förstärkningen med 150 soldater.

– De gör ingen avgörande skillnad för ryska planerare, säger Gotlands förre brigadchef.

Följ Aftonbladet Plus på Facebook

Under förevändning att de ska reparera den ryska gasledningen Nord Stream anländer en kväll 60 utklädda spetnazsoldater till Slite hamn på Gotland. De har med sig dolt luftvärn och störningsutrustning.

En mindre spetsnazstyrka säkrar under natten hamnen i Kappelshamn.

Tidigt morgonen därefter avviker två civila ryska fartyg från farlederna öster och väster om Gotland. Tre timmar senare har de lastat ur två hela bataljoner på ön – runt 2 000 man, 20 stridsvagnar, stridsfordon och ett avancerat luftvärnssystem.

Ytterligare 500 man och ett trettiotal stridsfordon har fällts från flygplan över södra Gotland.

LÄS OCKSÅUSA:s marinkår rustar – i hemliga norska grottor
Det här är ett av de scenarier som Kungliga krigsvetenskapsakademin tagit fram för hur ett angrepp på Sverige skulle kunna se ut.

Målet för Ryssland är i scenariot att göra tydligt för Nato att Baltikum inte kan försvaras. Genom att gruppera långräckviddiga luftvärns- och sjömålsbekämpningssystem på Gotland vill man försvaga alliansens trovärdighet.

Går på sex timmar
Karlis Neretnieks har varit redaktör för studien, som författats av åtta militärer och forskare. Neretnieks arbetade som brigadchef på Gotland 1992-1995 och var därefter operationsledare i Milo Mitt, det militärområde som hade ansvaret för försvaret av Mellansverige och Gotland.

Foto: Jimmy Croona/Försvarsmakten

Operatörer från Särskilda operationsgruppen (SOG) ilastar en Blackhawk-helikopter under övning på Gotland 2015.

Gotland kan vara förlorat på några timmar, säger han, och de svenska förstärkningar som gjorts på ön avskräcker inte.

– I de skissade scenarierna skulle de inte utgöra någon avgörande skillnad för ryska planerare, säger Karlis Neretnieks.

– Utan artilleri och luftvärn kan de inte hindra någon från att ta ön. Däremot kan man givetvis slåss och försvara en enskild plats en kortare tid i väntan på förstärkning.

Kan göras överraskande
Jörgen Elfving, Rysslandskännare och före detta överstelöjtnant, håller med om att Ryssland kan ta Gotland inom ett dygn, även utan infiltration av specialstyrkor. Anfallet kan komma enbart från luften, eller som en kombinerad operation med marininfanteri, menar han.

Ett första angrepp skulle kunna utföras av den 76:e luftburna gardesdivisionen från Pskov, nära gränsen mot Estland, och en bataljon från den 336:e marininfanteribrigaden, grupperad i Baltijsk, i Kaliningrad Oblast.

– De kan göra det med ett visst mått av överraskning. En bataljon från 336:e är ofta ute och övar i Kaliningradområdet. Inom ramen för övningsverksamheten kan den ändra kurs och gå mot Gotland. Det skulle naturligtvis väcka uppseende, men det skulle vara en ganska kort förvarningstid, säger Jörgen Elfving.

När de första trupperna säkrat hamnar eller ett annat brohuvud måste en konventionell styrka i divisionsstorlek skeppas in för att långsiktigt behärska ön, bedömer Jörgen Elfving.

Öppna fält och hamnar
Nyligen stationerades ett kompani om 150 soldater från Skaraborgs regemente P4 på Gotland. De övar nu på att möta fiender från luft eller hav.

– Det är ingen hemlighet att det handlar om öppna fält där man kan luftlandsätta och det handlar om platser man kan komma in med fartyg, hamnar, har kompanichefen major Fredrik Månsson sagt till Aftonbladet.

– Är man på plats innan så har man så klart att stort överläge.

Enligt Karlis Neretnieks är de viktiga platserna i första hand hamnarna i Visby, Slite och Kappelshamn samt Visby flygplats. Även raksträckor i vägnätet sydost om Visby kan användas för att landa fientliga transportplan.

– Rysslands handlingsfrihet att genomföra luftlandsättningar är stor och det finns många möjligheter. Och det är det som krånglar till det när styrkan är liten och det inte finns något permanent luftvärn eller artilleriunderstöd som kan skydda förbandet om man vill förflytta sig över ön, säger Karlis Neretnieks.

"Lätt att lokalisera och isolera"
Inte heller Jörgen Elfving tror att det mekaniserade skyttekompaniet förändrar Rysslands kalkyl nämnvärt.

– Men måste beakta att det finns militär trupp, men det mekaniserade kompaniet borde vara ganska lätt att lokalisera, isolera och försätta ur stridbart skick. Att man skulle kunna få understöd – av annat än flygstridskrafter – från det svenska fastlandet i en krissituation bedömer jag som osannolikt, säger Jörgen Elfving.

Foto: Mattias Nurmela/Försvarsmakten

Luftvärnet grupperar robot 97 vid Gotlands kust under övning, november 2015. Roboten har en räckvidd på 40 kilometer. Det ryska S-400-systemet – idag grupperat bland annat i Kaliningrad Oblast – har en räckvidd upp till 400 kilometer, ett sådant luftvärn saknar Försvarsmakten.

Med sig till Gotland kommer ryssarna att ta underrättelseresurser och luftvärn för att hindra svenska eller andra flygstridskrafter, säger han.

– Placerar man kvalificerade luftvärnsrobotar på Gotland så är Östersjön i princip ett ryskt innanhav. S-400-systemet är grupperat i Kaliningrad Oblast idag. Flyttar man det till Gotland täcker man huvuddelen av södra Sverige och Öresundsområdet. Det ger uppenbara problem för en motståndare att göra något i luften.

– Sen är frågan vad man vill utnyttja Gotland till. Man kan man tänka sig att man för fram Iskanderrobotar också, säger Jörgen Elfving.

"Vi har begränsad uthållighet"
Sveriges förre utrikesminister Carl Bildt har sagt till Aftonbladet att Gotland försvaras genom att kontrollera tillträdet till ön.

– Vi har ett luftförsvar som gör att man inte kan flyga dit, vi har ett sjöförsvar som ser till att man inte kan åka båt dit. Och var och en som kan något om Gotland vet att så många andra alternativ finns inte, säger Carl Bildt.

Jörgen Elfving tycker att Carl Bildt har "tagit i lite grann".

– Vi har begränsningar vad gäller både våra sjö- och flygstridskrafter. Ett kvalificerat luftvärn måste föras till. Och våra flygstridskrafter – vilken uthållighet har de för att upprätthålla ett skydd över tid? Våra fartyg saknar kvalificerat luftvärn och har också begränsad uthållighet, säger Jörgen Elfving.

Tröskeln är höjd
Peter Mattsson, expert på rysk militärförmåga på Försvarshögskolan, menar dock att placeringen av skyttekompaniet på Gotland höjt tröskeln för ett anfall avsevärt. Ett kuppartat angrepp är inte längre aktuellt, säger han.

– Militärteoretiskt ska en angripare ha en överlägsenhet på minst tre gånger, och vill man vara säker kanske fem eller tio gånger. Den svenska styrkan på Gotland kommer att vara ganska stor, om vi tar med hemvärn och marina stridskrafter som hjälper till – främst ubåtar – och flyg som kommer vara tillgängligt. Den reella styrkan kommer bli mycket större, säger Peter Mattsson.

Foto: Anna Noren/Forsvarsmakten

Soldater under framryckning med stridsfordon 90, under övningen Våreld i maj 2016. Major Fredrik Månsson beskriver sitt mekaniserade skyttekompani, som nu försvarar Gotland, som ett förband med ”god rörlighet vid sidan av vägen i den gotländska terrängen och bra eldkraft”.

Nu måste Ryssland reducera den svenska styrkan genom förbekämpning, eller sätta in en trupp stark nog att kämpa sig iland.

– De måste ha minst en brigad, 5 000 man, om de skulle göra något, låt säga 2018. Det kan vara svårt.

"Kostar dem oerhört mycket"
Peter Mattsson tror inte att Ryssland egentligen behöver Gotland över huvud taget.

– Det beror på vilka syften man har, men det skulle kosta dem så oerhört mycket. Och det skulle vara svårt att försvara. Den som sätter sig på Gotland får väldigt stora problem att försörja och försvara ön. Och ryssarna skulle inte få över materiel för att försörja Gotland, det skulle inte Nato tillåta, säger Peter Mattsson.

– Ryssland har tveklöst militär kapacitet att avskärma Gotland, och det skulle räcka. Man behöver inte ha den fysiska kontrollen av en plats. Man kan kontrollera Gotland utan att vara på Gotland.

Foto: AP TT NYHETSBYRÅN

Fokus på Gotland "helt fel"
Håkan Edström, universitetslektor i krigsvetenskap och överstelöjtnant i armén, vill inte prata om en attack mot Gotland över huvud taget. Gotlandsfokuseringen tycker han är "helt fel".

– Om du tänker på hur lite militära resurser vi har måste varje kort vi lägger spelas med största omsorg. Placerar du viss typ av materiel på Gotland, hur gör du då om läget blir ett annat? Hur får man hem det igen? Det är inte omsorgsfullt att låsa sig fast vid Gotland som det enda tänkbara målet för ryskt angrepp, säger Håkan Edström.

Foto: AP

Ryska marinsoldater under paraden på flottans dag i Sevastopol.

– När man i det senaste försvarsbeslutet beskrev det framtida krigets karaktär handlade det om stora avstånd, snabba förlopp, förbekämpning och cyberattacker. Men på vilket sätt skulle då 150 man på marken på Gotland möta ett sånt hot?

Håkan Edström frågar sig varför Ryssland skulle nöja sig med att ta Gotland, om de ändå är beredda att ta steget att angripa ett EU-land, med målet att skaffa sig en bättre position inför en konfrontation med Nato.

LÄS OCKSÅHemliga byggnaden center för spionage
– Om de militära resurser som Ryssland är beredda att avdela mot Sverige skulle göra bättre effekt någon annanstans, varför skulle de inte göra så istället? Vi måste kunna se andra tänkbara scenarion där samma resurser sätts in mot andra mål.

För Håkan Edström är frågan: stirrar vi oss blinda på Gotland?

– Ryssarna är otroligt duktiga på vilseledning. Vi kanske är nyttiga idioter nu som tittar på Gotland, för det är precis det Ryssland vill, säger Håkan Edström.

Foto: Anna Noren/Forsvarsmakten

Soldater under framryckning med stridsfordon 90, under övningen Våreld i maj 2016.

Kuppartat angrepp på Gotland
Kungliga krigsvetenskapsakademin har tagit fram tre scenarier för hur Sverige kan angripas av Ryssland. Så här ser ett av dem ut. Läs hela studien på kkrva.se

1. Dag 1, kväll: ”Civilt” fartyg lastat med utklädda spetsnaz-soldater anländer i Slite och säkrar hamnen.

2. Dag 1–2: Spetsnaz går i land från ubåt för att säkra Kappelshamn.

3. Dag 2, kl 05.00: Cyberangrepp mot mobil- och datanät.

4. Dag 2, kl 06.00: Civila fartyg avviker från farled. Anländer Kappelshamn (med säkerhetstrupp och kustrobot) och Slite (med marininfanteri och luftvärn) kl 07.00.

5. Dag 2, kl 06.30: Jaktflyg och ubåtar skärmar av Gotland från svenska fastlandet

6. Dag 2, kl 09.00: Luftlandsättning av lätta mekaniserade förband. Attackhelikoptrar från Kaliningrad flyger in.

 

[Soldierblue]

Marinkåren rustar – i hemliga grottor

• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 

1 av 7 | Foto: Tatum Vayavananda/US Marine Corps

En amerikansk M1A1 Abrams-stridsvagn görs redo för att delta i övningen Cold response, i februari 2016. Amerikanska marinkåren har för-positionerat stridsvagnar, amfibiefordon, artilleri och lastbilar i hemliga norska grottor.

NYHETERtor 01 dec 2016

Här är de hemliga lagren som ska avskräcka Putin.

Djupt inne i gömda grottor i de norska bergen står en amerikansk armé och väntar.

Tusentals stridsvagnar, pansarbilar och andra fordon – och tillräckligt med förråd för 15 000 marinkårssoldater.

Den som angriper Norge kommer inte bara att möta det norska försvaret. Gömt i sju olika grottsystem i vårt västra grannland finns utrustning till en hel expeditionskår från den amerikanska marinkåren, US Marine corps. Grottorna ska kunna försörja mellan 13 000 och 15 000 soldater i en hel månad.

Bland utrustningen finns tunga vapen som M1A1 Abrams-stridsvagnar, artilleripjäser och bepansrade minröjningsfordon, men även stridsvagnsbärgare, amfibiska trupptransportfordon, humvees och lastbilar.


Soldater kan flyga sin
Att transportera sådan utrustning från USA vid en kris skulle vara ett enormt logistiskt projekt som skulle kosta stora summor och framför allt ta lång tid.

Nu kan personalen bara flygas in, och snabbt gå i strid med vapen som annars skulle ta månader att skeppa över.

– Vi har för-positionerad utrustning, både i grottor och på skepp, som låter amerikanska styrkor komma hit och ta upp utrustning som redan är på plats, i motsats till att ta all utrustning med oss, sa överste William Bentley, vid 2:a marina expeditionsbrigaden, i ett pressmeddelande i februari, och fortsatte:

– Det både reducerar kostnaden och skyndar på vår förmåga att stödja operationer vid en kris.

• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 

1 av 5 | Foto: Dalton Precht/US Marine Corps

En A M1A1 Abrams-stridsvagn avfyrar sin kaon under en övning i Rena i Norge, den 18 februari 2016.

Mellan 80 och 100 norrmän och amerikaner arbetar med att hålla utrustningen i trim, och plocka fram den till övningar och hjälpsändningar.

– Den norska militären tillhandahåller en modern klimatkontrollerad lagringsanläggning och mycket skicklig och motiverad arbetskraft. Lägg till det den avsevärda kostnadsdelningen som Norge står för, som betalar 50 procent av kostnaderna, och tillgång till moderna transportnav för snabba insatser, så får du ett kostnadseffektivt program för marinkåren, med ett bevisat operativt värde för våra framgrupperade styrkor, sa amerikanske logistikofficeren överstelöjtnant Kenneth Oldham i en intervju 2012.

43 000 kvadratmeter grottor
För-positioneringsprogrammet är spritt på sju platser i Norge, med mer än 83 000 kvadratmeter sammanlagd lagringsyta. Själva grottorna utgör 43 000 kvadratmeter lagringsyta, där luftfuktigheten ständigt hålls mellan 45 och 55 procent, och temperaturen mellan 7 och 10 grader. Det gör att tält, däck och annan klimatkänslig utrustning kan lagras säkert och snabbt plockas fram när behovet finns.

Foto: Olav Standal Tangen/Norska försvaret

Förutom fordon förvaras sandsäckar, matransoner och ammunition – nog för att försörja minst 13 000 marinsoldater i 30 dagar.

Programmet påbörjades 1981, under kalla kriget, som ett skydd mot Sovjetunionen. Mycket av utrustningen uppgraderades 2014, då 400 fordon och 350 ton annan materiel lagrades i grottorna.

– Vi är väldigt nöjda med att ha amerikanerna här. USA bidrar avgjort mest till den samlade säkerheten i Nato och förhandslagren är ett tecken på vitalitet och styrka för norsk säkerhetspolitik, säger generalmajor Yngve Odlo, chef för norska försvarsstabens operationsavdelning.

300 soldater på rotation
Nyligen togs beslut om att drygt 300 soldater från den amerikanska marinkåren ska placeras på rotation i nordöstra Norge. Trupperna stationeras omkring 100 mil från den ryska gränsen från och med januari 2017 och ett år framåt.

I dagarna har också USA och Norge övat tillsammans nära gränsen mot Ryssland, norr om polcirkeln.

– 2014 blev det tydligt att Ryssland har tagit ett kliv in på ett område där de är villiga och kapabla till att använda militär kraft, säger Eldar Bernil, brigadgeneral vid norska försvaret, till CNN och fortsätter:

– Plötsligt har vi flyttat fokus från vad som händer i Afghanistan till ett kollektivt

 

[Soldierblue]

Hemliga byggnaden center för spionage

Foto: Dhaluza/Wikipedia

33 Thomas Street

NYHETERfre 02 dec 2016

Den fönsterlösa betongskrapan har länge varit ett mysterium för New York-borna.

Nu visar läckta dokument att byggnaden kan dölja ett av NSA:s största spionagecenter – mitt på Manhattan.

– Jag är inte förvånad. Skulle man vara intresserad av att bedriva övervakning så är det ett bra ställe att göra det på, säger Mark Klein, som jobbat där i nio år.

Sedan 1974 har den fönsterfria betongskrapan på 29 våningar tornat upp mellan höghusen på Lower Manhattan – och blivit ett mysterium för många New York-bor. När lamporna tänds i grannbyggnadernas kontor omkring 14 kvarter norr om Wall Street sticker 33 Thomas Street ut som en stor skugga, med väggar så tjocka att de ska kunna stå emot en kärnvapenattack.

Är självförsörjande
Skyskrapan, som kallas för ”Långlinjebyggnaden” för sin form, har ett eget el- och vattensystem och tanken när den byggdes var att den även alltid skulle ha ett proviantförråd så att 1 500 personer i en krissituation skulle kunna överleva i två veckor därinne.

Men det är inte människor som skrapan främst ska skydda. Den byggdes under kodnamnet ”Projekt X”, som ett orubbligt modernt fort för datorer, kablar och kontrollbord i en av USAs viktigaste telekomhubbar.

Officiellt sett används byggnaden som telefonväxelcentral för det amerikanska telekomföretaget AT&T. Men enligt dokument läckta av den amerikanske visselblåsaren Edward Snowden så kan den mystiska betongskuggan mitt i New York också vara en av den amerikanska underrättelsetjänsten NSA:s (National Security Agency) största center för spionage.

Enligt hemliga NSA-dokument som onlinepublikationen The Intercept tagit del av så döljer de tjocka betongväggarna en spionagebas med kodnamnet Titanpointe, där NSA får tillgång till internationella och inhemska telefonsamtal, faxmeddelanden och internetkommunikationer.

Foto: Bloomberg / BLOOMBERG VIA GETTY IMAGES BLOOMBERG

NSA har påståtts spionera på minst 38 länder.

Kopplar över samtal för avlyssning
En före detta AT&T-ingenjör berättar om en viktig genomgångsomkopplare i byggnaden, som kopplar om internationella telefonsamtal till USA. En serie topphemliga dokument som den före detta NSA-anställde Snowden läckt vittnar om att myndigheten avlyssnat dessa samtal från ett skyddat rum inne i Manhattanskrapan.

Handlingarna länkar samman Titanpointe, som har en stor satellitparabol på taket, med NSA:s program Skidrowe, som bygger på att samla in information från e-post, chat, Skype-samtal och internetanvändande.

Dokumenten knyter även skrapan till Blarneyprogrammet, som utvecklades i början på 70-talet för att samla in kommunikationsinnehåll och metadata genom ”kommersiella partnerskap” med företag som AT&T. Titanpointe benämns i handlingarna som en av Blarneys ”huvudplatser” och som ”Blarneys plats i New York”.

I juli 2010 hade 40 åtal väckts mot NSA för att ha spionerat genom Blarneyprogrammet. NSA hade påståtts spionera på 38 länder, inklusive USA-allierade som Tyskland, Japan och Frankrike, samt avlyssnat kommunikationer till organisationer som Internationella valutafonden, Världsbanken och FN.

– Sådana spionageaktiviteter är totalt oacceptabla brott mot tilliten i internationella samarbeten, sa den före detta FN-generalsekreteraren Mogens Lykketoft när informationen om spionaget läckt.

Foto: Dhaluza/Wikipedia

Byggnaden har inte ett enda fönster.

Inte första gången
Och de nya upptäckterna är inte första gången AT&T sammanlänkas med amerikanskt spionage. Under 2015 beskrev The New York Times företaget som NSA:s mest framträdande telekomhjälpare, som gett underrättelsetjänsten tillgång till miljarder e-mejl.

Elizabeth Goitein, co-director för programmet för frihet och nationell säkerhet på juridikinstitutet Brennan Center for Justice, är oroad av dokumentens innehåll.

Detta är ännu ett bevis på att våra kommunikationsserviceleverantörer har blivit övervakningsstatens långa arm, vare sig de vill det eller inte, säger hon.

NSA opererar förmodligen under auktoriteter som gör det möjligt för dem att rikta in sig på utlänningar, men det faktum att det är så djupt inbäddat i våra inhemska kommunikationers infrastruktur borde hinta om att effekterna av denna slags övervakning inte kan vara begränsad till icke-amerikaner.

Fletcher Cook, talesperson för AT&T, förnekar att företaget låtit ”någon statlig myndighet direkt ansluta eller på något annat sätt kontrollera vårt nätverk för att komma åt våra kunders information”.

– Snarare så svarar vi helt enkelt på regeringens begäran om information enligt domstolsbeslut eller andra obligatoriska processer och i sällsynta fall, på en rättslig och frivillig basis, när en människas liv är i fara och det är väsentligt – som i en kidnappningssituation, säger han.

Cook säger att NSA-personal ”inte har tillgång till något skyddat rum eller utrymme inom vår del av 33 Thomas Street-byggnaden”, men enligt de läckta dokumenten så finns NSA:s utrustning i ett eget rum som är anslutet till ”partnerföretagets” serverrum.

Kunderna stämde operatören
För tio år sedan anklagade den före detta AT&T-teknikern Mark Klein företaget för att ha haft ett ”skyddat rum” i ett av dess San Francisco-kontor, med utrustning som NSA använde till att avlyssna telefonsamtal och internettrafik. Hans anklagelser ledde till att AT&T:s kunder stämde företaget – en rättsprocess som fortfarande pågår.

Klein jobbade mellan 1981 och 1990 även i Långlinjebyggnaden på 33 Thomas Street och är inte förvånad över de nya uppgifterna.

– Jag kände inte till någon NSA-närvaro när jag var där, men jag hade en olustig känsla kring byggnaden, för jag kände till AT&T:s nära samarbete med Pentagon som gick långt tillbaka, säger han.

– Jag är inte förvånad. Det är ju uppenbarligen en enorm byggnad. Om man skulle vara intresserad av att bedriva övervakning så är det ett bra ställe att göra det på.

Enligt Snowdendokumenten så har AT&T installerat övervakningsutrustning i minst 59 av företagets USA-baser, som NSA-anställda kan komma och avlyssna när som helst utan AT&T-personalens kännedom. I dokumenten finns en guide för hur agenter som ska besöka Långlinjebyggnaden måste gå till FBI-kontoret två kvarter bort och sedan ta ett ”täckfordon” till skyskrapan. NSA-agenterna uppmanas även att bära kläder som får dem att ”smälta in i miljön”.

NSA har avböjt att kommentera The Intercepts uppgifter.

Källor: The Intercept, New York Times

FAKTA

Mystiska låglinjebyggnaden
✓ Kodnamn, enligt NSA-dokumenten: Titanpointe.

✓ Arkitektens kodnamn: Projekt X.

✓ Adress: 33 Thomas Street, New York, USA.

✓ Öppnad: 1974, fem år efter att bygget påbörjats.

✓ Arkitekt: Amerikanen John Carl Warnecke (1919-2010), med målet att skapa ett kommunikationsnervcenter som ett ”1900-talsfort, med spjut och pilar ersatta av protoner och neutroner som tyst utgör en armé av maskiner inuti”.

✓ Stil: Brutalist.

✓ Våningar: 29, med tre källarvåningar.

✓ Höjd: 170 meter.

✓ Antal fönster: 0.

✓ Användning: Telefonväxelcentral för telekomföretaget AT&T. Enligt läckta dokument även ett NSA-center för spionage.

Avlyssnar radio, telefon och internet
✓ NSA (National Security Agency) är en federal myndighet i USA som ansvarar för landets signalspaning och lyder under försvarsdepartementet. Myndighetens uppgifter inkluderar avlyssning av och spaning via radio, telefon och internet. En svensk motsvarighet är Försvarets radioanstalt, FRA.

✓ NSA bildades officiellt 1952 av dåvarande presidenten Harry S Truman, men hade varit en enhet för att tyda kodade meddelanden redan under andra världskriget.

✓ NSA uppges ha mellan 30 000 och 40 000 anställda och ska ha en årlig budget på omkring 10 miljarder dollar. Högkvarteret ligger i Fort Meade i Maryland, USA.

✓ Direktören för NSA är också chef för myndigheten CSS (Central Security Service), som jobbar tillsammans med NSA, med inriktning på militären. ”Medlemmar i CSS arbetar sida vid sida med NSA-personal över hela världen för att för att säkerställa ett problemfritt stöd till ledare, policyskapare och beslutsfattare – militära eller civila – och från Vita Huset till soldater vid frontlinjen”, uppger NSA på sin hemsida.

✓ När den före detta NSA-anställde visselblåsaren Edward Snowden 2013 läckte tusentals hemliga dokument avslöjades i vilken utsträckning myndighetens spionage skett. Bland annat visade dokumenten att USA spionerat minst 38 andra länder, inklusive allierade länder som Frankrike, Storbritannien och Tyskland samt minst 122 världsledare. NSA skulle även ha fångat upp kommunikationer med över en miljard människor över hela världen, många av dem amerikanska medborgare, och dagligen ha fått in uppgifter om omkring fem miljarder mobiltelefonanvändares positioner.

Källor: BBC, NSA, Washington Post, Der Spiegel, CNN

 

[Soldierblue]

Laitan koko se juttu tänne

Så kommer Ryssland att utkämpa nästa storkrig

MONTAGE

NYHETERtor 21 dec 2017

Ryssland har rustat upp, länge och kraftigt.

I en ny forskningsrapport beskrivs hur Rysslands nya militära muskler faktiskt kan användas – för att vinna ett framtida storkrig.

– Om ryska ledare bedömde att en konflikt var oundviklig, finns en stark impuls att ta initiativet och gå till attack, skriver två amerikanska försvarsanalytiker.



Sedd från Kreml är världen en skrämmande plats.

Den USA-ledda försvarsalliansen Nato har expanderat till Östeuropa och Baltikum, och utvecklat partnerskap med flera länder som ringar in Ryssland i söder: Georgien, Ukraina och Kazakstan, för att nämna tre.

Nato har placerat fyra bataljonsstridsgrupper i Baltikum, de närmaste två timmars bilresa från Rysslands näst största stad, St Petersburg.

USA:s militär är också oerhört överlägsen vad gäller såväl flygstridskrafter och elektronik som robotar och andra långräckviddiga vapensystem.

Samtidigt plöjer amerikanerna ner miljarder i olika typer av missilförsvar, som utmanar Rysslands viktigaste avskräckningsvapen: kärnvapenmissilerna.

Foto: Stefan Mattsson

Finska värnpliktiga i Karelska brigadens beredskapsstyrka övar nära Vekaranjärvi, november 2017.

Dessutom uppfattar den ryska ledningen att västländer både understödjer regimförändringar i länder runtom Ryssland och oppositionsgrupper inom landet. Att Putins man i Ukraina, presidenten Viktor Janukovytj, tvingades fly landet 2014 för att undkomma omfattande protester är det för Kreml tydligaste – och mest skrämmande – exemplet.

I ljuset av detta ser Kreml annekteringen av Krim och stödet till rebellerna i östra Ukraina som strategiskt defensiva handlingar, menar till exempel Rysslandsforskaren Richard Sokolsky, vid Carnegie Endowment for International Peace.

Synen från väst är naturligtvis den motsatta:

De länder som gått med i Nato sedan murens fall har gjort det av fri vilja, och det har Ryssland inget med att göra. Annekteringen av Krim var olaglig. Stridsgrupperna i Baltikum är ett mycket återhållsamt svar på den ryska aggressionen mot Ukraina. Nato utgör inget hot mot Ryssland.

Krigets karaktär
Helt klart är att relationerna mellan Ryssland och västländerna är sämre än på mycket länge.

Den svenska försvarsberedningen slog i sin senaste rapport fast att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas.

Den finska regeringen har uttryckt samma sak.

Men om ett nytt storkrig kommer, hur skulle det se ut?

En ny rapport från den amerikanska tankesmedjan Rand beskriver hur Ryssland sannolikt skulle vilja forma konflikten.

Så här skulle Ryssland strida, i sju punkter.

Foto: Patrik Lindvall

Här är de ryska manöverförbanden i det västra militärdistriktet. Här finns tre arméer och en armékår, som sammanlagt innefattar 15 manöverbrigader och 3 luftlandsättningsbrigader, plus understöd i form av artilleri, luftvärn och logistik. Källa: Totalförsvarets forskningsinstitut, ”Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv, 2016”

1. Försvar blir anfall
⁠ Rysslands militär är positionerad och dimensionerad för att försvara hemlandet.

Men den stora upprustningen de senaste tio åren har gett Ryssland slagkraftiga konventionella styrkor, som kan användas i operationer även utanför landet.

– Ryska militära teoretiker har en stark förkärlek till offensiv handling. Deras syn är i grunden att det bästa försvaret på en taktisk och operativ nivå är ett starkt anfall. Om ryska ledare bedömde att en konflikt var oundviklig, finns en stark impuls att ta initiativet och gå till attack, skriver Rand.

Svenska Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) bedömer i sin senaste rapport om Rysslands militära förmåga att landet kan utföra anfall i två riktningar samtidigt, med 150 000 man i vardera riktningen.

Till ett anfall västerut kan Ryssland samla ihop som mest 14–19 manöverbrigader, understödda av artilleri, markrobotar, luftvärn och 220 stridsflygplan.

Det innebär totalt 150 000 man, varav två tredjedelar markstridskrafter.

Som en jämförelse har Sverige på pappret två brigader, men skulle ha svårt att ens få en i fält med kort varsel.

Foto: Niclas Vent

Källa: Amerikanska försvarsmaktens underrättelsetjänst (DIA).

2. Kraftsamla snabbt
⁠ De ryska markstyrkorna består inte längre av stora förband med låg beredskap som tar lång tid att mobilisera. Fokus är nu på mindre enheter som är ständigt tillgängliga.

Förbanden övar för att snabbt kunna kraftsamla med hela bredden av sin arsenal till olika platser inom Ryssland.

De flesta av Rysslands på pappret 60 brigader (inklusive armén, marininfanteri och luftburna enheter) kan enligt Rand sätta upp en eller två bataljonstridsgrupper helt av professionella soldater.

3. Slå till hårt, avsluta fort
⁠ Ryssland är i materiella och ekonomiska termer massivt underlägset USA, de europeiska Nato-länderna eller Kina, och skulle bara bli mer underlägset ju längre en konflikt pågick.

Ryssland skulle därför sannolikt försöka uppnå sina militära mål snabbt, och sen försöka avsluta konflikten på ett för Ryssland gynnsamt sätt, till exempel genom att hota med kärnvapen.

För snabba insatser förlitar sig Ryssland på små elitstyrkor med korta insatstider, som fallskärmstrupper, marininfanteri och Spetsnaz (specialstyrkor). De är mycket rörliga, men kan ändå gå i fält med pansarfordon och utföra avancerade operationer tillsammans med andra stridskrafter.

Foto: AP

Ryska stridsvagnar avancerar under en militärövning nära St Petersburg, den 18 september 2017.

4. Kapa huvudet
⁠ Ryssland skulle i en konflikt prioritera att försvaga fiendens ledning och kommunikationer.

Det kan handla om att...

... slå ut ledningsplatser eller kommunikationer med fjärrstridsvapen, till exempel kryssningsrobotar, eller neutralisera dem genom exempelvis cyberangrepp

... missleda motståndaren genom att dölja styrkor och intentioner, använda vilseledning och lockbeten

... avancera snabbt för att minimera tiden motståndaren har på sig att förbereda ett svar.

LÄS OCKSÅExperterna: Så kan Ryssland ta Gotland
5. Luftförsvar skapar lokal överlägsenhet
⁠ Ryssland har investerat tungt i luft- och missilförsvar, och har ett av världens mest sofistikerade och väl utbyggda nätverk. Ryska markstridskrafter skyddas också typiskt av starka markbaserade luftvärnssystem.

Om ingen sida kan operera fritt i luften får Ryssland ett stort övertag på marken, genom sin stora överlägsenhet i markbaserad eldkraft.

Foto: Niclas Vent

Jämförelse av en armébrigads artilleri, avseende räckvidd och eldhastighet per minut. Heldragna linjer representerar vanlig högexplosiv ammunition, streckande linjer ammunition med förlängd räckvidd. Jämförelsen är normaliserad efter amerikanska M109A6 Paladin. Källa: Rand

6. Blockera – och slå ut med eldstorm
⁠ Ryssland har ett starkt övertag i indirekt eld och kan samla eld snabbt och effektivt.

Medan en amerikansk brigad typiskt sett understöds av en artilleribataljon, understöds en rysk brigad ofta av två bataljoner bandhaubitsar och en bataljon raketartilleri.

Den överlägsenhet i eldstyrka det ger illustreras i grafiken ovan.

Ryssland kommer därför inte att försöka möta en jämbördig fiende direkt, enhet för enhet, utan snarare genom rörelse försöka fixera och blockera motståndaren, så att han kan nedkämpas av en eldstorm från artilleriet.

Finska svaret
Den finska försvarsmakten har lagt om sin markstridsdoktrin de senaste åren.

De befästa linjerna och skyttegravarna från andra världskriget ska bort – den nya doktrinen fokuserar på mindre, lättrörligare förband som kan kraftsamla snabbt, slå till hårt och sedan dra sig tillbaka.

Målet är att tillfoga fienden så mycket skada som möjligt och underminera hans vilja att fortsätta kriget, snarare än att försvara vissa geografiska punkter.

– Man har sett hur stridsbilden troligen utvecklas. Stora enskilda enheter som brigader kommer att bli förstörda ganska snabbt. Små rörliga enheter kan koncentreras för att nå effekt i ett område, och sedan splittras igen, säger Charly Salonius-Pasternak.

Det är relativt sett lätt att få en soldat att gräva ner sig i en försvarslinje och vänta. Det nya systemet kräver mycket mer av de enskilda soldaterna.

– Det kräver ett starkt psyke och förmåga att kommunicera, även från reservister, och därför måste man öva det mer, säger Charly Salonius-Pasternak.

Alla gissningar, till trots – hur nästa konflikt verkligen kommer att se ut kan ingen veta.

– Sannolikheten att det händer som vi tänkt eller planerat än nästan noll. Det handlar om en riktig mänsklig motståndare. Till och med i schack där man kan se alla motståndarens pjäser kommer det överraskningar. Vi kan inte säga när, var eller hur, men det kommer att vara lite nytt och lite oväntat. Det kommer inte bara enbart vara små gröna gubbar utan militära gradbeteckningar, säger Charly Salonius-Pasternak.

Rysslands militära styrkor, Västra krigsskådeplatsen
Här finns tre arméer och en armékår, som sammanlagt innefattar 15 manöverbrigader och 3 luftlandsättningsbrigader.

▪ Västra strategiska kommandot, högkvarter (St Petersburg)

▪▪ 6:e armén, högkvarter (St Petersburg)

► Tre brigader.

▪▪ 20:e armén, högkvarter (Voronezj)

► Fyra brigader.

▪▪ 1:a stridsvagnsarmén, högkvarter (Moskva)

► Fem brigader, fördelade på 2:a motorskyttedivisionen och 4:e stridsvagnsdivisionen.

▪▪ 11:e armékåren, högkvarter (Kaliningrad)

► Tre brigader, inklusive 79:e motorskyttebrigaden, 7:e motorskyttebrigaden och 336:e marininfanteribrigaden.

▪▪ Luftlandsättningsförband

76:e luftburna brigaden, 98:e luftlandsättningsbrigaden, 106:e luftlandsättningsbrigaden.

▪▪ Understöd

3 artilleribrigader, 3 luftvärnsbrigader, 3 markrobotbrigader, 1 CBR-brigad, 3 järnvägstruppsbrigader, 3 ingenjörsbrigader, 2 logistikbrigader.

(Fotnot: Det här är de förband som är utgångsgrupperade i det västra militärdistriktet. Vid en krigssituation i väst skulle Ryssland sannolikt tillföra ytterligare resurser från övriga militärdistrikt)

 

[hansai]

Poliisiauto räjäytettiin poliisiaseman edessä Malmössä: ”Katu tärähti”

Poliisi on eristänyt ison alueen poliisiaseman ympäriltä Malmössä Ruotsissa.
Expressen-lehden mukaan Malmön keskustan poliisiaseman edessä on räjäytetty poliisiauto. Räjähdyksessä ei ole loukkaantunut ketään.

– Auton koko oikea puolisko on räjäytetty. Myös sen takaosa. Autosta nousee käry ja se palaa, kertoo silminnäkijä Kvällspostenille.

Auto oli parkkeerattuna Sallerupsvägenille kun siihen iskettiin räjähteellä perjantaina illalla.

Poliisin pommiryhmä on paikalla.

Poliisi etsii parhaillaan ilmeisesti yksin toiminutta epäiltyä.

– Etsimme yhtä henkilöä. Epäillyn nähtiin juoksevan pois paikalta, kertoo poliisin edustaja Fredrik Bratt.

Sosiaalisessa mediassa kuvaillaan räjähdyksen voimaa: ”Katu tärähti”, kirjoittaa lähellä asuva. ”Se ei ollut mikään ilotulite, vaan jotain voimakkaampaa”. ”Joku räjäytti poliisiauton”.

https://www.is.fi/ulkomaat/art-2000005507246.html

 

[Talvela]

Experterna varnar: Därför kan Ryssland anfalla Norrbotten

Hotet mot Gotland har i flera år dominerat den svenska försvarsdebatten.

Men i en kommande rapport varnar experter för ett hot som dolts i Gotlands skugga:

En rysk invasion av norra Sverige.

– Det behöver inte ens bero på ökad spänning i vårt närområde. Det är det som gör scenariot så otäckt, säger tidigare generalmajor Karlis Neretnieks.

Innan solen gått upp täcks himlen över Kiruna av fallskärmar.

Helikoptrarnas rotorblad smäller i natten. Vid viktiga vägar och broar i norra Sverige landar ryska soldater. Fraktflygplan tar mark på Kiruna flygplats och börjar lasta ur luftvärnsrobotar.

Samtidigt skakar marken under de ryska stridsvagnar som rullar över den finska gränsen. Fyra ryska brigader – 25 000 man – tar sikte på Norrbotten. De kan vara där på några dagar, och Sverige har ingenting att sätta emot.

Osannolikt?

Inte enligt en grupp militära experter och forskare, som i en kommande rapport från Kungliga krigsvetenskapsakademien varnar för just det scenariot.

– Hotbilden mot norra Finland och norra Sverige är egentligen lika stark som det vi målar upp mot södra Sverige, säger Karlis Neretnieks, tidigare generalmajor och rektor för Försvarshögskolan, som varit redaktör för studien.

I Gotlands skugga
I flera år har försvarsdebatten kretsat kring en enda geografisk plats: Gotland.

I regeringens utredning av Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten i fjol var det enda hot mot Sverige som specifikt lyftes fram just ett angrepp mot Gotland, inom ramen för en större konflikt i Baltikum.

I september 2016 placerades 150 soldater permanent på Gotland.

– I grund och botten handlar det om ett ryskt agerande, förklarade överbefälhavaren Micael Bydén.

Men enligt Karlis Neretnieks är Norrbotten precis lika utsatt som Gotland. Om Ryssland vill utvidga säkerhetszonen kring sina baser på Kolahalvön hotas norra Sverige direkt.

Skyddet av baserna är viktigt av två skäl:

1) De ryska strategiska kärnvapenubåtarna är baserade där. Det är de som ger Ryssland andraslagsförmåga – en garanti för att fienden aldrig ska kunna slå ut alla ryska kärnvapen i en enda attack.

– Kärnvapenbalansen upprätthålls med ubåtarna. De är ett helt avgörande strategiskt intresse för Ryssland, säger Karlis Neretnieks.

2) De Nato-trupper som finns i Europa i dag räcker inte för att möta ett ryskt angrepp mot Baltikum. De behöver förstärkningar över Atlanten – och de ryska ubåtar och flygplan som kan störa förstärkningarna finns på Kolahalvön.

– Om Ryssland antingen själva skulle förbereda ett angrepp på Baltikum, eller befara ett krig i Europa, vill de självfallet skydda de här resurserna, säger Karlis Neretnieks.

För att göra det kan Ryssland vilja flytta fram luftvärn till norra Sverige, till exempel till Kiruna-området.

– Då skulle de utvidga säkerhetszonen runt Murmansk med 500–600 kilometer. Och dessutom, som en bonus, även nå Natos flygbaser och flottbaser i norra Norge. Skulle vi se framför oss en allvarlig kris, finns ett klart ryskt intresse att flytta fram sina system på Nordkalotten.

Effekten av Natos flyganfall mot baserna på Kolahalvön skulle då minska drastiskt.

– Att flyga 500–600 kilometer genom ett område där du hela tiden kan bli bekämpad, det är mycket, mycket svårt, säger Karlis Neretnieks.

Så går anfallet till
Angreppsscenariot ser kortfattat ut så här (kartor finns längst ner i artikeln):

Ryska trupper luftlandsätts runt Kiruna och säkrar flygfältet. Sen kommer transportflygplan med markbaserade luftvärnsrobotar, som lastas ur och grupperas.

• 
• 

2 av 2 | Foto: Dmitry Lovetsky / TT / NTB Scanpix

Ryska stridsvagnar i Sydossetien, under kriget mot Georgien 2008.

Andra ryska soldater landar med helikoptrar i både Finland och Sverige för att säkra broar och vägar. Samtidigt rycker 3–4 ryska brigader in över den finska gränsen.

Målen för markoffensiven är två: dels öppna underhållsvägar till Kiruna, och dels få fram tunga förband som kan försvara området.

– Risken finns att Nato försöker ingripa mot Kiruna. Det finns en amerikansk marinkårsbrigad förhandslagrad i norra Norge. Med den har amerikanerna en resurs som de kan använda för att slå ut de ryska systemen på svensk mark, säger Karlis Neretnieks.

Hur lång tid det tar för ryssarna att korsa Finland beror på hur överraskande angreppet kommer. Lyckas de ta Finland på sängen kan de nå Sverige på fyra–fem dagar. Hinner finnarna mobilisera kan de fördröja anfallet i veckor.

– Det kan bli ganska segt. Finland har gott om markstridskrafter och bra sådana. De har god förmåga att fördröja ett ryskt framträngande. Vi är väldigt beroende av Finland. Vi själva har väldigt lite att komma med, säger Karlis Neretnieks.

Sverige har ett enda markstridsregemente i Norrland, I 19 i Boden, som i krig ska kunna sätta upp en jägarbataljon och två mekaniserade bataljoner, utrustade med stridsvagnar och stridsfordon.

Det samlade svenska artilleriet finns också i Boden, men pjäserna är få, 24 stycken.

• 
• 

1 av 2 | Foto: David Gernes/Försvarsmakten

Arméns jägarbataljon övar i Kablafjällen norr om Kvikkjokk, december 2015.

Armén har färre än 1 200 heltidsanställda soldater och officerare i hela Norrland. Resten måste kallas in, och det är allmänt känt att försvaret har svårt att fylla luckorna i förbanden.

Eventuella förstärkningar från södra Sverige skulle inte heller göra någon större skillnad, enligt Karlis Neretnieks.

– Den svenska armén är så liten, det handlar om 13 000–14 000 personer. Det finns mycket lite att skicka upp. Och skulle man försöka skulle det ta lång tid. Kriget är redan slut innan de hinner fram.

Utlösas av andra konflikter
Hotet mot Gotland ses alltid i ljuset av en större konflikt i Baltikum. Ett krig i norra Sverige behöver dock inte utlösas av spänningar i vårt närområde, utan kan lika gärna triggas av geopolitiska förändringar var som helst i världen, menar Karlis Neretnieks.

– Det är det som är så otäckt med det här fallet. En konflikt kan utlösas om Ryssland uppfattar sin andraslagsförmåga hotad av USA. Det kan handla om att de blir osäkra på varandras avsikter kopplat till någon annan konflikt, säg i Mellanöstern, eller kring Svarta havet.

Peter Mattsson, Rysslandsforskare på Försvarshögskolan, bedömer att Nordkalotten faktiskt är viktigare än Östersjön för Ryssland.

– Östersjön går i praktiken att stänga till, så där kan det bli svårt för Ryssland att ta sig ut. Men från Murmansk tar man sig ut i Atlanten. De har satt upp fler förband här och upprättat ett operativt strategiskt kommando. Det är uppenbart att man satsar i den norra riktningen, säger Peter Mattsson.

Räckvidden på moderna robotar gör ett scenario likt det Karlis Neretnieks skissar upp mer sannolikt, menar Peter Mattsson.

– Man behöver ha luftförsvaret ganska långt fram om man ska kunna skydda sig på ett bra sätt.

Han ser dock inte en rysk invasion som nära förestående.

– De ryska styrkorna är under tillväxt, men numerären är fortfarande för låg. Ska man vara framgångsrik ska man ha en överlägsenhet på fyra mot en, eller åtminstone tre mot en, och det har inte Ryssland idag, säger Peter Mattsson.

Ryssland har just nu, enligt en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), en marininfanteribrigad och två motorskyttebrigader på Kolahalvön. De saknar dock understöd, till exempel artilleri, och förefaller på kort sikt inte vara redo för en offensiv operation.

– I dag krävs det överraskning och tur, men det sker en stor styrkeuppbyggnad. Inom några år kommer det att finns större resurser. Vi kanske har tid att göra något, men just nu ignorerar vi norra Norrland på ett farligt sätt, säger Karlis Neretnieks.

SÅ KAN ANGREPPET GÅ TILL

Två ryska bataljoner flygs in med helikoptrar för att säkra viktiga vägar och broar i norra Finland och Sverige.

Ett ryskt regemente luftlandsätts i trakten runt Kiruna och säkrar flygplatsen, varefter transportflygplan levererar luftvärnsrobotar.

Fyra ryska brigader korsar den finska gränsen. Två brigader anfaller i södra delen av norra Finland, i riktning mot Torneå, för att skydda den ryska flanken mot eventuella finska motangrepp. Två brigader avancerar längre norrut, direkt mot slutmålet Kiruna. Hur snabbt framryckningen går beror på överraskningsmomentet – tas Finland på sängen kan de ryska markförbanden nå sitt mål på fyra–fem dagar.

Eventuellt motangrepp från den amerikanska marinkårsbrigad som finns förhandslagrad i norska Tröndelag. De små svenska förband som finns tillgängliga beräknas inte utgöra något betydande hot.

Svenska förband i norra Sverige
Flygstridskrafter (423 man heltidsanställda)

* 211:e stridsflygsdivisionen (Norrbottens flygflottilj F 21, Luleå)

* 212:e stridsflygsdivsionen (Norrbottens flygflottilj F 21, Luleå)

Markstridsförband (891 man heltidsanställda)

* Arméns jägarbataljon (Norrbottens regemente I 19, Arvidsjaur)

* 191:a mekaniserade bataljonen (Norrbottens regemente I 19, Boden)

* 192:a mekaniserade bataljonen (Norrbottens regemente I 19, Boden)

Understöd (288 man heltidsanställda)

* 91:a artilleribataljonen (Artilleriregementet A 9, Boden)

* 92:a artilleribataljonen (Artilleriregementet A 9, Boden)

Hemvärn

* Medelpadsbataljonen (Västernorrland)

* Ångermanlandsbataljonen (Västernorrland)

* Fältjägarbataljonen (Jämtland)

* Västerbottensbataljonen (Västerbotten)

* Norrbottensbataljonen (Norrbotten)

* Gränsjägarbataljonen (Norrbotten)

* Lapplandsjägarbataljonen (Norrbotten)

Ihan huuhaa skenaarioita, Yhdysvallatkin arvioi nuo mahdottomiksi keskellä kylmää sotaa joten miten mahtaisi nyt mennä.
Raate Road 2.0 olisi kyllä meille kaikin puolin mieluisa skenaario.

 

[StepanRudanskij]

Ihan huuhaa skenaarioita, Yhdysvallatkin arvioi nuo mahdottomiksi keskellä kylmää sotaa joten miten mahtaisi nyt mennä.
Raate Road 2.0 olisi kyllä meille kaikin puolin mieluisa skenaario.

Huomaan, että jotkut koettavat jo tavoittaa veren hajua ilmasta.

 

[tulikomento]

@Soldierblue kiitos noista linkittämistäsi lehtiartikkeleista. Minusta historioitsija Herman Lindqvist kuvaa tässä hyvin Suomea.

 

[kertakenttään]

@Soldierblue kiitos noista linkittämistäsi lehtiartikkeleista. Minusta historioitsija Herman Lindqvist kuvaa tässä hyvin Suomea.

Eikä USA ilman Brittejä tai Venäjä ilman Novgorodia tai Moskovaa. Totta kai me kaikki ollaan historiamme tämän hetkinen ilmentymä.

 

[Vääpeli]

Sanokaas, missä vaiheessa viranomaisia kuolee Ruotsissa, joko tänä uutenavuotena, ensi vai sitä seuraavana. Vai perääntyykö viranomaiset rasismis edessä...

 

[Talvela]

Eikä USA ilman Brittejä tai Venäjä ilman Novgorodia tai Moskovaa. Totta kai me kaikki ollaan historiamme tämän hetkinen ilmentymä.

Venäjää ei olisi ilman suomalaisia heimoja ja Ruotsin historia on myös Suomen historiaa.

 

[Soldierblue]

@Soldierblue kiitos noista linkittämistäsi lehtiartikkeleista.

Vassogod! Tror de kommer fler delar. Lägger ut dem här sen

 

[Soldierblue]

Jos on kiinostusta niin on myös maksumuurin takana, kaikki murhat vuonna 2017 Ruotsissa eli yli 110 ihmisiä ja USA:an uusi Alcatraz Kalifornian hiekkassa niin jos joku haluaa lukea, toki ruotsiksi

EDIT: Minä voin ne tänne laittaa.....

Grafik: Alla mord som begicks 2017 – månad för månad
ja I USA:s värsta fängelse blir de dömda levande begravda

Jaha...ei kukaan ole kiinostunut ?