Unabombaren höll USA i skräck
Mattesnillet som dödade tre och skadade 23 gör succé på Netflix
Foto: ELAINE THOMPSON / AP TT NYHETSBYRÅN
Theodore Kaczynski – Unabombaren. Nu har hans historia blivit tv-serie.
NYHETERtor 28 dec 2017
Mattegeniet Theodore Kaczynski, 75, en av världens mest intelligenta människor, har en uppmätt IQ på 168.
Han var 16 år när han kom in på prestigeuniversitetet Harvard och spåddes en lysande framtid.
Istället spårade han ut totalt och blev ökänd som Unabombaren. En av USA:s mest jagade terrorister.
Theodore Kaczynski var en ung man som borde haft allt. Men hans enorma begåvning blev snart hans förbannelse.
När han dömdes till tre gånger livstids fängelse för snart 20 år sedan kunde han ha ruttnat bort som en snart glömd särling bakom fängelsemurarna.
Men nu har Unabombaren fått en rennäsans.
Netflix världssuccé ”Manhunt: Unabomber” som miljoner nu följer ger en fascinerande inblick i mannen som satte skräck i USA – och mannen som till slut fällde honom.
Theodore Kaczynski var ett matematiskt underbarn. Nio år efter att han började plugga på Harvard doktorerade han.
Och 1967, blev han som den yngste någonsin, assisterande professor i matematik på Berkeley i Kalifornien.
Mattesnillet – en usel lärare
Karriären gick som på räls.
Men redan långt innan dess hade man, åtminstone med facit i hand, kunnat se en del orosmoln.
När hans enorma IQ hade upptäckts hoppade han över en klass i grundskolan och en i gymnasiet. Från att ha passat in bland sina jämnåriga blev han en liten besserwisser bland sina äldre kamrater.
Han platsade inte in bland de betydligt äldre kamraterna på Harvard heller, Theodore Kaczynski hade inte ens körkort.
På Harvard deltog han i ett flerårigt experiment där han och hans kamrater skrev uppsatser om varandras tillkortakommanden och sen utsattes för märkliga ”förhör” av en psykolog. Förhören var hårda och förödmjukande och ansågs – efteråt – ha kunnat påverka Theodore Kaczynski i den förfärliga riktning som sen blev hans undergång.
Theodore Kaczynski må ha varit ett sällsynt mattesnille. Men som universitetslärare på Berkeley fungerade han inte alls.
Studenterna tröttnade på den nervöst stammande föreläsaren framme vid svarta tavlan och klagade hos rektor.
Gav upp karriären – blev ensling i skogen
Efter ett år gav Theodore Kaczynski upp och flyttade ut i vildmarken. Något han förvisso inte var ensam om att göra på den tiden. Han var inte den enda kufen som hoppade av den utstakade karriären 1969, det fanns gott om hippiekollektiv och naturvurmande grönavågare ute i skogarna runt om i USA.
Foto: AP
Kaczynskis stuga i skogen, fotograferad i april 1996.
Theodore Kaczynski byggde en liten hyddliknande stuga i Montana. Av den statustyngde universitetsprofessorn syntes inga yttre spår. Han lät håret växa, han lät skägget växa. Kläderna var slitna och han påminde mest om Tjalle Tvärvigg.
Ingen visste vad han egentligen höll på med. Han fick några enklare påhugg. Ibland fick han en slant hemifrån.
Han började hata det moderna samhället och när en av hans favoritställen i Montana asfalterades brast det för honom. Han skulle hämnas.
”Vill också döda en kommunist”
I dagboken skrev han:
”Min ambition är att döda en forskare, en stor affärsman, en myndighetsperson eller motsvarande. Jag skulle också vilja döda en kommunist.”
Många rättshaverister kan skriva sånt i sina dagböcker. Men Theodore Kaczynski gick från ord till handling.
Han började göra små brevbomber, dödligt effektiva små paket som exploderade när de öppnades. För att öka effekten förstärktes de med spik och rakblad. Om inte bomberna skulle döda så skulle de åtminstone skada och lemlästa.
Han lämnade inga fingeravtryck. Dessutom såg han till att lämna falska spår i bomberna, spår som skulle missleda utredarna.
Den första bomben hittades den 25 maj 1978 på en parkeringsplats vid University of Illinois i Chicago. Returadressen på paketet angav till Buckley Crist, professor i materialvetenskap vid Northwestern University, Illinois.
Men Crist anade oråd. Han hade ju inte skickat något paket. Universitetspolisen Terry Marker tillkallades (USA har sådana) för att öppna paketet. Terry Marker hade tur. Han överlevde med en skadad vänsterhand.
Så fick Unabombaren sitt namn
Efter det misslyckade attentatet jobbade Theodore Kaczynski, som tillfälligt återvänt till Illinois, tillsammans med sin far och sin bror i en skumgummifabrik.
Men i augusti fick han sparken av sin bror efter att ha författat förolämpande limerickar om en kvinnlig förman.
Han flyttade ut i skogen igen och bomberna fortsatte att brisera:
9 maj 1979 skadades forskarstudenten John Harris.
Senare samma år började en av Theodore Kaczynskis bomber brinna ombord på American Airlines Flight 444 från Chicago till Washington DC. Planet tvingades nödlanda och tolv passagerare rökskadades.
Attackerna fortsatte år efter år. Ett par av bomberna upptäcktes och desarmerades. Men bomberna blev hela tiden effektivare, skadorna värre.
FBI letade desperat efter gärningsmannen. Utredningen gick under namnet UNABOM (förkortning för university, airlines och bomb).
Pressen nappade på namnet och döpte den okände terroristen till Unabombaren.
”Publicera – eller jag spränger ett flygplan”
Till slut hade Unabombaren tagit livet av tre människor och skadat ytterligare 23.
Den 24 april sprängde den sista av Theodore Kaczynskis bomber ihjäl Gilbert Brent Murray, lobbyist för timmerindustrin.
Två månader senare skickade han iväg ett ”manifest” till tidningarna Washington Post, New York Times - och till herrtidningen Penthouse.
Manifestet, som han kallade ”Industrial Society and It’s Future” var en antiteknologisk tirad på 35 000 ord. Theodore Kaczynski förklarade att han skulle spränga ett flygplan i luften om det inte publicerades. Samtidigt lovade han att bombingarna skulle upphöra om det trycktes.
Chefredaktörerna var förstås tveksamma. Men James Fitzgerald, brottsprofilerare på FBI, lyckades övertyga redaktörerna på Washington Post att göra det.
Att det blev just Washington Post berodde på att tidningen bara såldes på ett ställe i San Fransisco och det var där bomberna och alla hans brev hade skickats.
Polisen hoppades på att Kaczynski skulle kunna gripas när han köpte tidningen för att läsa om sig själv. Men han var i själva verket mycket långt därifrån - i sin stuga i Lincoln, Colorado.
– Vi vill inte ge efter för terroristens krav, men chansen är att någon – en lärare, en släkting, en vän – kommer att känna igen hur han uttrycker sig, sa Fitzgerald.
Och det var just vad som hände.
Theodore Kaczynskis bror David kände igen språket. Med stigande fasa läste han igenom texten.
Kunde skicka sin bror till döden
– Jag kände igen hans röst direkt. Speciellt en fras där han kallar moderna filosofer för "kyliga logiker, han hade använt en liknande formulering i ett brev till mig, berättade han i en intervju med Oprah Winfrey.
David sa till sin fru att han var åtminstone 50 procent säker på att det var Ted som skrivit ”manifestet”.
– Om vi inte gjorde något skulle vi vakna upp en dag och inse att någon dött på att grund av att vi inte agerat – med en oskyldigs blod på våra händer.
Men dilemmat var värre än så. David riskerade ju även att skicka sin bror raka vägen in i dödscellen.
Foto: Tina Rowden / DISCOVERY CHANNEL
I Discoverys dramaserie ”Manhunt: Unabomber” porträtteras Theodore Kaczynski av Paul Bettany.
Efter stor vånda tipsade David FBI och Theodore Kaczynski kunde gripas den 3 april 1996. Han såg ut som en luffare och hade bott omgiven av bombdelar och 40 000 dokument som han författat under åren i skogen.
Han hotades av dödsstraff, som hans försvarare försökte undvika genom att hävda att han var galen.
LÄS OCKSÅ:
Brodern berättar om när han insåg vem bombaren var
Det ville dock inte Theodore Kaczynski gå med på. Han bytte advokater, försökte hänga sig i cellen.
Han lyckades undgå bödeln genom att erkänna sig skyldig på alla punkter och dömdes den 22 januari 1998 till tre på varandra följande livstidsstraff – utan möjlighet till benådning.
Stugan, numera en attraktion på museum
2006 bestämde domaren Garland Ellis Burrell att Theodore Kaczynskis pörte skulle säljas på auktion. Bombmaterial och bomritningar ingick dock inte. Däremot följde Theodore Kaczynskis dokument och brevväxling – som inte hade direkt med bomningarna att göra – med i köpet.
Auktionen drog in närmare 2,2 miljoner kronor och pengarna gick till den fond som upprättats för Unabombarens offer.
Foto: AP
Unabombarens stuga lyftes upp, kläddes in i presenningar och kördes till Sacramento där Kaczynskis försvarare använde den som ett bevisföremål. I dag finns den på museum i Washington DC.
Theodore Kaczynskis lilla stuga är numera en av de stora attraktionerna på Newseum i Washington DC. Museet har en stor samling av föremål av nyhetsrelaterad betydelse och besöks av över 800 000 personer varje år.
”Han var upptagen”
Tv-serien ”Manhunt: Unabomber” håller sig huvudsakligen till verkligheten och skildrar det utdragna dramat fram till domen 1998. Men som i alla tv- och filmsammanhang tar sig manusförfattarna friheter.
Bland annat så skildrar de profileraren James Fitzgeralds möten med Theodore Kaczynski i fängelset. Men de ägde aldrig rum:
– Jag skulle ha träffat honom 2007. Jag hade hunnit halvvägs till fängelset när vakterna som hade hand om Kaczynski ringde och sa att han var upptagen den dagen. Och det från en snubbe som är inlåst 23 timmar om dygnet, sju dagar i veckan. Men – han var upptagen...
Foto: AP och DISCOVERY
Theodore Kaczynski spelas av Paul Bettany
Den enslige mördaren i skogen
▪ Theodore Kaczynski, 75, bodde 23 år i en liten hemsnickrad stuga utan värme, elektricitet eller rinnande vatten.
Där konstruerade han de bomber som dödade tre och skadade ytterligare 23. Han avtjänar sina tre livstidsstraff på högriskfängelset ADX Florence i Colorado. Fängelset har plats för 422 interner. Samtliga hålls totalisolerade. Anstalten, som kallas för Klippiga bergens Alcatraz, utsågs 2013 till USA:s värsta fängelse.
2002 försökte han få till stånd en ny rättegång. Anledningen var att han menade att han tvingats erkänna sig skyldig för att han inte ville att hans advokater skulle försöka utnyttja hans psykiska tillstånd som försvar. Det, menade han, skulle ha hindrat honom att försvara sig själv. Hans begäran avslogs emellertid.
Kaczynski lärde känna Oklahomabombaren Timothy McVeigh som avrättades 11 juni 2001 och Terry Nichols, som dömts till tre livstidsstraff för delaktighet i samma brott på fängelsets särskilda "bombavdelning."
Foto: DISCOVERY
Henry Murray spelas av Brian d’Arcy James.
Den brutale professorn
▪ Henry Murray, (1893 – 1988), var Theodore Kaczynskis psykologiprofessor på Harvard. Han var ansvarig för de krävande, närmast brutala studier som kan ha bidragit till Kaczynskis svarta syn på livet och hans stora misstro till modern vetenskap. En kombination som kan ha bidragit till att göra honom till den våldsamme man han senare blev.
Murrays testmetoder användes till att utvärdera kandidater till den amerikanska militära underrättelsetjänsten.
Foto: PENN STATE och DISCOVERY
Jim ”Fitz” Fitzgerald spelas av Sam Worthington.
Den skicklige deckaren
▪ Jim ”Fitz” Fitzgerald, 64, blev berömd efter sina insatser för att avslöja Unabombaren. Han är specialist på brottsprofilering, text- och riskanalys. Efter sin pensionering har han fortsatt att jobba med föreläsningar och som rådgivare vid olika tv-serier och filmer som ”Criminal Minds” och ”Sleepy Hollow”.
Fitzgerald är expert på ”forensisk lingvistik”, alltså vetenskapen om hur man kan identifiera en person genom att analysera hans eller hennes språk.
Netflixserien ger intrycket av att det i princip var Fitzgerald som uppfann den forensiska lingvistiken. Och att han fick mothugg av sina chefer som ansåg att hans teorier var dravel. Men han har själv skrivit i sin memoarserie ”A Journey to the Center of the Mind”att han fick mycket stöd av sina kollegor och att de var intresserade av hans nymodiga idéer. Han kreddar också Roger Shuy, då professor i sociolingvistik och forensisk lingvistik vid Georgetown University, som skrivit 13 böcker i ämnet, som den som gjorde den första analysen av Kazcynskis maskinskrivna ”manifest”.
Foto: AP / DISCOVERY
Janet Reno spelas av Jane Lynch.
Den berömda utrikesministern
▪ Janet Reno, död 7 november 2016, var USA:s justitieminister under jakten på Unabombaren. Hon utnämndes av Bill Clinton 1993 och satte ihop en särskild grupp, The Unabomber Task Force, som bestod av 150 medlemmar som var helt inriktade på jakten på Unabombaren.
På senare år var hon bland annat en hängiven förkämpe för USA:s utbildningssystem som hon ansåg måste förbättras för att man skulle ha en chans att komma till rätta med de missförhållanden som plågar så många utsatta områden i landet.
Foto: DISCOVERY
Don Ackerman spelas av Chris Noth, mest känd som ”Mr Big” i HBO-klassikern ”Sex and the city”.
Den mångårige FBI-veteranen
▪ Donald J. (Don) Ackerman jobbade nära Janet Reno under jakten på Unabombaren. Han arbetade 32 år för FBI, bland annat i högkvarteret i Washington. Under sina sista år i aktiv tjänst jobbade han med gängkriminalitet, barnpornografi och sexuella övergrepp mot barn. Han hjälpte också till med att förbättra telefonsäkerheten i Trump Tower, New York, i början av 1990-talet.
Foto: AP och DISCOVERY
David Kaczynskis spelas av Mark Duplass.
Den samvetsömme brodern
▪ David Kaczynski, 68. Theodore Kaczynskis yngre bror och mannen som ledde polisen på rätt spår i jakten på Unabombaren. Att han kontaktade polisen var tillsammans med Jim Fitzgeralds arbete, helt avgörande för att få stopp på vansinnet. David Kaczynski erhöll en belöning på en miljon dollar för sin insats. David Kaczynski sa till AP att han planerade att ge merparten av pengarna till de som fallit offer för hans bror.
David Kaczynski arbetade för socialt utsatta ungdomar som var hemlösa eller på rymmen i Albany, New York innan han tipsade polisen om sin bror.
När Theodore Kaczynski hotades av dödsstraff blev han en hängiven aktivist mot dödsstraffet och 2001 valdes han till ordförande för New Yorkers Against the Death Penalty, en organisation som 2008 döptes om till New Yorkers for Alternatives to the Death Penalty. Inriktningen ändrades från att vara en organisation som enbart bekämpade dödsstraffet till en som som försöker hjälpa och stötta alla som drabbats av våldet, inte minst de överlevande offren och deras anhöriga.
Numera är David Kaczynski chef för Karma Triyana Dharmachakra, ett tibetanskt buddisttempel i Woodstock, New York.
Foto: DISCOVERY CHANNEL
Stan Cole spelas av Jeremy Bobb.
Den tveksamme bromsklossen
▪ Stan Cole, FBI-agent som jobbade under Don Ackerman, fungerade som en bromskloss under utredningen. Han var tveksam till att driva fallet så hårt som Jim Fitzgerald eftersom han tyckte att det fattades hårda, solida bevis som skulle hålla i en rättegång och räcka till för att fälla Kazcynski. Men det var ingenting som stoppade Fitzgerald som var helt inställd på att pressa vidare i jakten på Unabombaren. Stan Cole stannade dock kvar i utredningen tills Kaczynski kunde gripas.
Foto: DISCOVERY CHANNEL
Natalie Rogers spelas av Lynn Collins, mest känd för sin roll i "X-Men Origins: Wolverine" från 2009.
Den skickliga språkexperten
▪ Natalie Rogers (1928–2015), var lingvist på prestigeuniversitetet Stanford nära Palo Alto i Kalifornien. Jim Fitzgerald tog personligen kontakt med henne för att få hjälp med att identifiera författaren bakom ”manifestet”. Hon var dotter till Carl Rogers, en av USA:s mest inflytelserika psykologer.
Natalie Rogers var en framträdande förespråkare för den terapeutiska inriktningen uttryckande konstterapi och skrev åtskilliga böcker i ämnet.