Uutisia Ruotsista

yle 31.1.2014 klo 14:55
Raportti: Ääri-islamistisen väkivallan uhka kasvanut Ruotsissa
Tuoreen selvityksen mukaan ääriryhmät voivat suunnitella uusia iskuja Ruotsin maaperälle.
Uhkaavimman ryhmän muodostavat ulkomailla taisteluihin osallistuneet henkilöt.

Väkivaltaa käyttävien islamistiryhmien uhka on vahvistunut viime vuosina Ruotsissa. Uhka kohdistuu erityisesti henkilöihin, joiden katsotaan loukanneen islamin uskoa. Näin arvoidaan tuoreessa raportissa, joka perjantaina luovutettiin Ruotsin demokratiaministerille Birgitta Ohlssonille.

Raportin mukaan Ruotsi voi olla houkutteleva kohde uusille iskuille.

Ruotsin turvallisuuspoliisin Säpon arvion mukaan uhkaavimman ryhmän muodostavat ulkomaille matkustaneet henkilöt, jotka ovat ottaneet osaa taisteluihin ja koulutukseen esimerkiksi Syyriassa.

Syyriaan tässä tarkoituksessa matkustaneita ihmisiä on raportin mukaan 75.

Raportissa kartoitetaan myös äärivasemmiston ja äärioikeiston muodostamia uhkia. Ruotsissa käydään vuonna 2014 sekä europarlamentti- että parlamenttivaalit, mikä lisää ääriryhmien aktiivisuutta.

Terrori-iskun uhan katsotaan Ruotsissa olevan samalla tasolla kuin vuonna 2010, jolloin sitä Tukholmassa tehdyn itsemurhaiskun vuoksi nostettiin.
 
Malmön oikeustalon edessä räjähti – lisäksi toinen uhkatilanne

Ilpo Kiuru
15 minuuttia sitten

Malmön käräjäoikeuden edessä Ruotsissa räjähti viime yönä pommi, jonka asettajat ovat edelleen kateissa. Poliisi sai lisäksi tiedon toisesta uhkatilanteesta maanantaina.


Aamuyöllä kolmen aikaa käräjäoikeuden edessä tapahtunut räjähdys aiheutti aineellisia vahinkoja rikkoen ikkunoita ja rakennuksen julkisivun muita materiaaleja. Henkilövahinkoja räjähdys ei aiheuttanut.

Poliisin mukaan toistaiseksi on epäselvää, liittyykö räjähdys johonkin meneillään olevaan oikeusprosessiin. Oikeustalolla on sekä poliisin, syyttäjäviranomaisen että talousrikoksia tutkivan yksikön tiloja.

Aamupäivällä poliisi sai lisäksi tiedon epämääräisestä esineestä Malmön hovioikeuden edessä. Alue eristettiin ja suojattiin. Muun muassa 270 oppilaan lukio ja sen henkilökunta joutui keskeyttämään työpäivän uhkailmoituksen vuoksi.

Poliisi lähetti paikalle useita yksiköitä, pommiryhmänsä sekä savusukeltajia ja hälytysajoneuvoja.

Vähän ennen puoltapäivää eristys kuitenkin purettiin, kun ilmeni, että ilmoituksen aiheuttanut muovipussi sisälsi vain vaarattoman USB-muistitikun.


http://www.verkkouutiset.fi/ulkomaat/malmo_pommi_uhkaus-15251
 
Svenska Dagbladetissa oli jonkin aikaa sitten mielenkiintoinen juttu siitä, miten seitsemän kymmenestä palvelukseen ajatellusta ammattisotilaasta lopettaa kesken kaiken. Juuttuun liittyvästä haastattelusta käy myös syy selville, se on huono palkka! Tehtväviä ja sotilaan (myös alipäällystö) uraa pidettiin mielenkiintoisena, mutta palkalla ei yksikertaisesti pärjää etenkään siinä vaiheessa kun ikää tulee enemmän ja pitäisi perustaa perhe.

Suomessa kyetään ilmeisesti ylläpitämään kohtuullista palkkatasoa myös aliupseeriston osalta, kun meillä on tuo "yleinen asevelvollisuus".






http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sju-av-tio-soldater-hoppar-av_8969194.svd

Sju av tio soldater hoppar av
Minst sju av tio soldater i Sveriges nya yrkesförsvar riskerar att hoppa av i förtid, visar SvD:s granskning av nya siffror. Att fylla leden skulle kräva nästan lika många frivilliga som innan värnplikten avskaffades. Inte ens USA klarar av att rekrytera en så stor andel av de unga.

grafik1_1130742d.jpg

Foto: JIMMY CROONA/FÖRSVARSMAKTEN, GRAFIK: KALLE KÄLLSTRÖM
 
yle 31.1.2014 klo 14:55
Raportti: Ääri-islamistisen väkivallan uhka kasvanut Ruotsissa
Tuoreen selvityksen mukaan ääriryhmät voivat suunnitella uusia iskuja Ruotsin maaperälle.
Uhkaavimman ryhmän muodostavat ulkomailla taisteluihin osallistuneet henkilöt.

Väkivaltaa käyttävien islamistiryhmien uhka on vahvistunut viime vuosina Ruotsissa. Uhka kohdistuu erityisesti henkilöihin, joiden katsotaan loukanneen islamin uskoa. Näin arvoidaan tuoreessa raportissa, joka perjantaina luovutettiin Ruotsin demokratiaministerille Birgitta Ohlssonille.

Raportin mukaan Ruotsi voi olla houkutteleva kohde uusille iskuille.

Ruotsin turvallisuuspoliisin Säpon arvion mukaan uhkaavimman ryhmän muodostavat ulkomaille matkustaneet henkilöt, jotka ovat ottaneet osaa taisteluihin ja koulutukseen esimerkiksi Syyriassa.

Syyriaan tässä tarkoituksessa matkustaneita ihmisiä on raportin mukaan 75.

Raportissa kartoitetaan myös äärivasemmiston ja äärioikeiston muodostamia uhkia. Ruotsissa käydään vuonna 2014 sekä europarlamentti- että parlamenttivaalit, mikä lisää ääriryhmien aktiivisuutta.

Terrori-iskun uhan katsotaan Ruotsissa olevan samalla tasolla kuin vuonna 2010, jolloin sitä Tukholmassa tehdyn itsemurhaiskun vuoksi nostettiin.


Tässä kohtaa kannattaa muistaa sekin, että eräs ääri-jihadin koulutusmuodoista on nimenomaan se, että Lännessä asuva hlö lähtee oikeauskoiseen sotaan ja oppii temput ja toteuttaa niitä sitten siinä "uudessa kotimaassaan". Afganistan, Sudan, Algeria, Marokko, Irak, Syyria, Tsetsenia, Kosovo...näiden sotien veteraanit ovat tässä mielessä potentiaaleja "iskijöitä".

Monimutkaiseksi asia muotoutuukin silloin, kun esim. Länsi myötäkatsoo osallistumista ns. "oikeisiin sotiin", kuten Tsetsenia ja Kosovo ja Afganistan - 80-luvulla....ja sitten nämä hemmot tulevat takaisin lähtöpaikkoihinsa ja kohteeksi alkaakin valikoitua yllätys yllätys se "uusi kotimaa". Tästä on moni amerikkalainen turvallisuusviranomainen yleensä eläköidyttyään yrittänyt kertoa ja tuonut julki ihmetyksensä siitä, mitä peliä politiikot pelaavat?

Ketkä ovat esim. juutalaisvaltion vihollisia? Ovatko ne palestiinalaisterroristit vai onko takana suuret taloudelliset etupiirit, joiden etuna on hämmentää tilannetta Lähi-Idässä alinomaa? Taistelu rahamaailman vallasta, kassarana juutalaisvaltio? Ja pikkukassarana palestiinalaiset ääri-ihmiset? Yhtenä osapuolena amerikkalainen rahavalta, jossa juutalaisilla on vissi vaikutusvaltansa....vastassaan suuret Sveitsissä majaansa pitävät raha-tahot? Ja kun ei aivan -30-luvun gangsterisotien tyyliin lähdetä pelaamaan, niin korotetaan kerralla panoksia ja hiillostetaan Israelia oikein kympillä? Monimutkaista, ylen monimutkaista, parasta etsiä se Hanskin mainostama linkki.
 
yle 18.2.2014 klo 7:20
Ekot: Ruotsi saattaa lähettää 200 sotilasta Maliin
Ruotsalaiset tekisivät Malissa tiedustelua mm. miehittämättömillä lennokeilla.

Ruotsin ulkoministeriö on valmistelemassa päätöstä Maliin lähettävästä rauhanturvaosastosta. Ruotsin radion Ekot-toimituksen mukaan Maliin voitaisiin lähettää jopa 200 ruotsalaista sotilasta.

Hallitus on pyytänyt Ruotsin puolustusvoimilta esitystä sotilasosastosta, jonka erityistehtävänä olisi tiedustelutoiminta. Osasto suorittaisi tiedustelua mm. miehittämättömillä lentokoneilla sekä viestiliikenteen signaalitiedustelua.

Osasto olisi todennäköisesti peräisin Ruotsin puolustusvoimien K3-rykmenttiin kuuluvasta tiedustelupataljoonasta. Se muodostaisi Malissa tiedustelukomppanian yhdessä muiden EU-maiden osastojen kanssa.

Riippuen siitä, tarvitseeko tiedusteluosasto suojajoukkoja ja kuljetusapua, ja osallistuuko ruotsalaisosasto muuhun toimintaan Malissa, osaston suuruus saattaa nousta 200 sotilaaseen, kertoo Ekot.

Ulkoministeriö on lähiaikoina päättämässä, millä aikataululla osasto lähetetään. Sen tukikohtana olisi todennäköisesti Timbuktu.

Malin pohjoisosassa toimivat islamistit valtasivat viime vuoden alussa lähes koko maan. Heidät karkotettiin Ranskan johtamassa kansainvälisessä operaatiossa, mutta maan rauhoittamiseksi tarvitaan YK:n rauhanturvaajia.

Ruotsin radion tietojen mukaan ulkoministeriö olisi lähettämässä alkuvuoden aikana enintään 50 sotilasta Keski-Afrikan tasavaltaan. He saattaisivat toimia yhdessä Suomen tai Baltian maiden lähettämien sotilaiden kanssa.
 
Kas sinnehän menis noin puolet maavoimista kerralla

No ei taida tuossa konkurssissa enää tuntua missään.

Ja taas kerran pakko kysyä: miksi lähettää sensoreita ja tilannekuvan kanssa säätelyä, jos puuttuu munkkelit ja rauta? pah.
 
Nato pääsihteeri Rasmussen on huolestunut Venäjän viimeaikaisesta kehityksestä ja voi vain arvailla sotilaallisten harjoitusten perimmäisiä tarkoituksia. Hän varoittaa Ruotsia toteamalla, että ainoastaan Naton jänenyys takaa sotilaallisen avun jos maa joutuu mukaan aseelliseen konfliktiin.




Ryssoffensiv oroar Nato-chefen

Rysslands offensiva agerande med nya vapensystem, hot mot grannarna och bristande öppenhet oroar Nato-chefen Anders Fogh Rasmussen. Han varnar för militära vakuum och slår fast att om Sverige angrips så kan vi inte automatiskt räkna med hjälp från Nato.

  • nato,%20Anders%20Fogh%20Rasmussen

    Anders Fogh Rasmussen vänder sig mot den ryska synen; att Rysslands säkerhet minskat när EU och Nato utökats.

    Foto: WIKTOR DABKOWSKI

    1/2
Nästa Föregående
Nästa Föregående

22 februari 2014 kl 07:37

Chefen för världens mäktigaste militärallians tar emot i Natohögkvarteret. Anders Fogh Rasmussens arbetsrum är fritt från tunga trämöbler och traditionstyngda militära symboler. Rummet har vita väggar, ljusgrå gardiner och är möblerat med vita lampor och soffor av dansk design.

Inredningen återspeglar skandinavisk effektivitet och rättframhet, egenskaper som fick stormakternas Nato-ambassadörer att dra efter andan när Fogh Rasmussen svepte in här 2009. Fem år senare är han inne på sitt sista år i Nato. Han slår fast att alliansen efter operationer i Afghanistan, Libyen och på andra håll blivit starkare.

Men i nästa andetag oroas Nato-chefen över att medlemländerna är i ekonomisk kris med sjunkande försvarsbudgetar. Om den trenden fortsätter kan det leda till att Europa snart inte kan delta i nya fredsoperationer.


– Det vakuum som européerna lämnar bakom sig kommer att fyllas av världsmakter som de facto investerar mer i försvar och säkerhet. Och de delar inte nödvändigtvis våra värderingar och intressen, varnar Anders Fogh Rasmussen.

Förra året genomförde Ryssland bombräder där de övade mot mål i Litauen, Polen och Sverige. Hur ser ni på det beteendet?

– Det är inte helt klart vad de där övningarna syftar till. Det är normalt att militärer övar mot varandra. Det verkliga problemet bristande öppenhet, vi behöver mer öppenhet. Det är det bästa sättet att undvika misstag och missuppfattningar, svarar Nato-chefen.

Nato,%20flagga

Hans bild av Ryssland är ”blandad”. Å ena sidan samarbetar Nato med Ryssland mot terrorism, narkotika och pirater. Å andra sidan har Rysslands retorik mot väst och Nato trappats upp, liksom de allt större militärövningarna. Den nya markroboten Iskander kan från Ryssland och Kaliningrad direkt slå ut mål i Finland, Baltikum, Polen och Sverige.

– Vi ser denna mer påstridiga ryska attityd med framflyttning av offensiva vapensystem nära Nato-medlemmars gränser. Eller hot om att flytta fram. Vi ser ökad rysk press på våra grannar, som Armenien, Georgien, Ukraina och Moldavien. Det är naturligtvis oroande, säger Anders Fogh Rasmussen och markerar att detta bryter mot andan i Natos strategiska partnerskap med Ryssland från 2010.

– Inom ett verkligt strategiskt partnerskap finns inget utrymme för att stationera ut offensiva vapensystem. Så mycket mer som det i vårt grundläggande fördrag med Ryssland redan 1997 slogs fast att inte använda vapenmakt med varandra, och inte heller använda hot mot varandra.

Nato-chefen vänder sig mot den ryska synen som går ut på att Rysslands säkerhet minskat när EU och Nato utökats.

– Ryssland har dragit massiv fördel av utvidgningarna när det gäller handel och investeringar. I århundraden har Ryssland sökt stabilitet läng sin västgräns och det är faktiskt vad vi bidragit med. Så det är inte ett nollsummespel – utan tvärtom en vinn-vinn-situation som vi alla tjänar på. Men naturligtvis är det en helt grundläggande princip att varje nation har en medfödd rätt att själv välja sin allianstillhörighet, säger Fogh Rasmussen.

Sverige har valt att inte tillhöra Natoalliansen, utan samarbetar i stället som partnerland med Nato: ”en över hela linjen mycket aktiv partner och vi uppskattar det”.

Fogh Rasmussens senaste officiella besök i Sverige var i januari 2013 under Folk och Försvars rikskonferens i Sälen. På frågor om ett angrepp på Sverige skulle utlösa hjälp från Nato blev hans svar: ”Man kan inte vara utanför Nato och samtidigt få allt det som Nato ger”.

I maj 2013 skrev trots detta den svenska försvarsberedningen att vi ”förväntar oss” militärt stöd från andra. ”Sverige är solidariskt med andra och står heller inte ensamt inför hoten och utmaningarna”, enligt beredningens syn. Men ett sådant synsätt ifrågasätts av flera Nato-medlemmar som vill ha en tydlig gräns mellan partnerskap och medlemskap. Det märks också i en lite strävare attityd i Fogh Rasmussens svar.

Artikel 5 gäller om ni är medlemmar, om inte så gäller den inte.

Anders Fogh Rasmussen

Det sägs ibland att Sverige har så nära band till våra grannländer att vi inte behöver gå med i Nato – vi får hjälp ändå om vi behöver?

– Det finns ingen sådan automatik. Naturligtvis, om Sverige skulle attackeras så kan det begära konsultationer med Nato. Men Sverige täcks inte automatiskt av Artikel 5 så länge Sverige inte är medlem av Nato, svarar Anders Fogh Rasmussen.

Artikel 5 är den solidaritetsprincip i Natos grundfördrag från 1949 som säger att en attack mot en är en attack mot alla, och att alla ska hjälpa den angripne.

– Artikel 5 gäller om ni är medlemmar, om inte så gäller den inte. Om du är medlem av Nato får du också en stol vid bordet där besluten fattas. Det är de två huvudsakliga skillnaderna, slår Anders Fogh Rasmussen fast.

Under årets rikskonferens i Sälen sade försvarsminister Karin Enström (M) att ett svenskt Nato-medlemskap skulle kunna öka stabiliteten i Östersjön. Tio dagar senare varnade tre pensionerade svenska ambassadörer på DN Debatt för att det tvärtom kunde bli mindre stabilt.

Om Sverige och Finland skulle gå med i Nato, skulle det leda till att stabiliteten i Östersjöområdet ökar eller minskar?

– Jag tror inte att stabiliteten skulle påverkas. Östersjön är redan ett stabilt område och jag vill inte lägga mig i svensk och finländsk debatt om ett möjligt medlemskap i Nato.

Anders Fogh Rasmussen
Född 1953 på Jylland.
Partiledare för liberalkonservativa Venstre 1998-2009.
Danmarks statsminister 2001-2009.
Natos generalsekreterare sedan 2009, planerar att avgå i samband med Natos toppmöte i Wales i september 2014.
Gift med Anne-Mette Rasmussen, tre barn. Anders Fogh Rasmussen gillar att jogga, cykla och paddla kajak.
 
yle 3.3.2014 klo 13:00
Ruotsissa kohu Reinfeldtin Ukraina-lausunnosta
Ruotsin pääministeri sanoi radiohaastattelussa, että Venäjän Ukraina-politiikka on jossain määrin ymmärrettävää

Ruotsin pääministeri Fredrik Reinfeldt. Kuva: SVT
Ruotsin pääministeri Fredrik Rerinfedt on joutunut selittelemään sunnuntaista lausuntoa Ukrainan tilanteesta. Pääministeri arvioi Venäjän toimintaa Ruotsin radion haastattelussa.

– On jossain määrin ymmärrettävää, että Venäjä reagoi venäjänkielisen vähemmistön huoliin Krimillä ja itäisessä Ukrainassa.

Pääministeri jatkoi, että Venäjän nyt valitsema toimintatapa ei kuitenkaan ole oikea, vaan tilannetta pitäisi rauhoittaa neuvottelemalla Ukrainan hallituksen kanssa.

Reinfeldtin lausahdus on herättänyt voimakkaita reaktioita. Professori Wilhelm Agrell sanoi Svenska Dagbladet -lehdelle, että lausunto on yksi kummallisimmista, mitä ruotsalaiselta pääministeriltä on miesmuistiin kuultu.

Maanantaina Reinfeldt selitteli lausuntoaan Ruotsin television haastattelussa.

– On lähtökohtaisesti ymmärrettävä, että Ukrainassa on venäjänkielinen väestönosa, joka näkee itsensä etnisesti venäläisenä. Se ei muuta sitä, että Venäjän toiminta on tuomittavaa, pääministeri muotoili.

Reinfeldt puolustautui myös toteamalla, että hänen alkuperäinen lausuntonsa on samansisältöinen, kuin Yhdysvaltain presidentin Barack Obaman viesti Venäjän presidentille Vladimir Putinille.
 
Venäjä arveluttaa Ruotsin pääministeriä: Puolustuksen määrärahoja ehkä lisättävä

Fredrik Reinfeldt
JEAN-CHRISTOPHE BOTT F
is: 3.3.2014 21:36
Pääministeri Fredrik Reinfeldt haluaa Ruotsin armeijalle enemmän toiminnallisia valmiuksia, koska Venäjä on hänen mielestään oikukas ja voimakas naapuri.

Fredrik Reinfeldt korosti tänään Uppsalassa pitämässään puheessa, että Ruotsin on tarkasteltava omaa puolustusvalmiuttaan.

- Puolustus maksaa yhä enemmän. Tähän suuntaan olemme menossa Ruotsissa, ja koko maailmassa, pääministeri sanoi Aftonbladetin mukaan.

Pääministeri sanoo Aftonbladetin mukaan, että Venäjän toimet voivat johtaa siihen, että Ruotsin on nopeutettava puolustuksensa muutosta, ja mahdollisesti myös lisättävä puolustusresurssejaan.

- Tällainen toiminta on ennakoitava. Vaikka Ruotsiin ei hyökättäisikään, meidän on oltava valmiina.

Konservatiivit Ruotsissa ovat jo pitkän aikaa olleet sitä mieltä, että Ruotsin tulisi liittyä Natoon. Etenipä asia tai ei, Ruotsilla pitäisi olla vahvemmat valmiudet puolustaa itseään, Reinfeldt sanoi.

"Venäjän käyttäytyminen on tuomittavaa"

Reinfeldt tuomitsi puheessaan myös Venäjän toimet Ukrainassa

- Venäjän käyttäytyminen on tuomittavaa. Heillä on taipumus huomauttaa, ettei toisten maiden sisäisiin asioihin pitäisi puuttua. Nyt he itse puuttuvat Ukrainan asioihin käyttämällä vähemmistöjen asemaa tekosyynä.

Ukrainan venäläisvähemmistön asemaa pääministeri ei halunnut arvioida.

- Tärkeintä on, että Ukrainassa luodaan avoin yhteiskunta, jossa vähemmistöt voivat kokea, että he ovat osa Ukrainaa.
 
Venäjä arveluttaa Ruotsin pääministeriä: Puolustuksen määrärahoja ehkä lisättävä

Fredrik Reinfeldt
JEAN-CHRISTOPHE BOTT F
is: 3.3.2014 21:36
Pääministeri Fredrik Reinfeldt haluaa Ruotsin armeijalle enemmän toiminnallisia valmiuksia, koska Venäjä on hänen mielestään oikukas ja voimakas naapuri.

Fredrik Reinfeldt korosti tänään Uppsalassa pitämässään puheessa, että Ruotsin on tarkasteltava omaa puolustusvalmiuttaan.

- Puolustus maksaa yhä enemmän. Tähän suuntaan olemme menossa Ruotsissa, ja koko maailmassa, pääministeri sanoi Aftonbladetin mukaan.

Pääministeri sanoo Aftonbladetin mukaan, että Venäjän toimet voivat johtaa siihen, että Ruotsin on nopeutettava puolustuksensa muutosta, ja mahdollisesti myös lisättävä puolustusresurssejaan.

- Tällainen toiminta on ennakoitava. Vaikka Ruotsiin ei hyökättäisikään, meidän on oltava valmiina.

Konservatiivit Ruotsissa ovat jo pitkän aikaa olleet sitä mieltä, että Ruotsin tulisi liittyä Natoon. Etenipä asia tai ei, Ruotsilla pitäisi olla vahvemmat valmiudet puolustaa itseään, Reinfeldt sanoi.

"Venäjän käyttäytyminen on tuomittavaa"

Reinfeldt tuomitsi puheessaan myös Venäjän toimet Ukrainassa

- Venäjän käyttäytyminen on tuomittavaa. Heillä on taipumus huomauttaa, ettei toisten maiden sisäisiin asioihin pitäisi puuttua. Nyt he itse puuttuvat Ukrainan asioihin käyttämällä vähemmistöjen asemaa tekosyynä.

Ukrainan venäläisvähemmistön asemaa pääministeri ei halunnut arvioida.

- Tärkeintä on, että Ukrainassa luodaan avoin yhteiskunta, jossa vähemmistöt voivat kokea, että he ovat osa Ukrainaa.

Mielenkiintoinen artikkeli. Saa nähdä millä aika taululla Ruotsissa aletaan keskustella paluusta (valikoivaan) asevelvollisuuteen. Suunnitelmat merivoimien lakkauttamisesta saatetaan myös perua...
 
yle 4.3.2014 klo 16:51
Ruotsi nosti valmiuttaan Gotlannissa Venäjän vuoksi
Venäjä on järjestänyt sotaharjoitukset Ukrainan rajalta aina Itämerelle ja Jäämerelle asti ulottuvalla alueella.

Ruotsin puolustusvoimat on nostanut valmiuttaan Gotlannissa. Syyksi ilmoitetaan Venäjän asevoimien valmiusharjoitus lähialueilla.

Strategisesti tärkeään Gotlantiin on lähetetty Gripen-hävittäjiä vahvistamaan ilmapuolustusvalmiutta. Asevoimien mukaan toimenpide on tavallinen suurempien sotaharjoitusten yhteydessä.

Venäjän asevoimat ovat viime päivinä harjoitelleet maan läntisellä puolustuspiirillä, joka ulottuu Ukrainan rajalta aina Itämerelle ja Jäämerelle asti. Tiistaina harjoituksen ilmoitettiin päättyvän.

Ruotsin puolustusvoimista sanotaan, etteivät Venäjän toimet Ukrainassa muuta uhkakuvaa Ruotsia kohtaan. Tilannetta seurataan kuitenkin tiiviisti.

Ukrainan kriisi on nostattanut Ruotsissa vaatimuksia Gotlannin puolustuksen vahvistamisesta ja puolustusmäärärahojen yleisestä nostamisesta.
 
Taloussanomat
DI: Volvo kehittää Venäjän armeijalle panssariautoa
Kuvakaappaus/Uralvagonzavod

Ruotsalainen kuorma-autovalmistaja Volvo jännittää nyt Ukraina-kriisin vaikutusta idänkauppoihinsa. Yhtiö on ollut hiljaa jättihankkeestaan: Dagens Industri -lehden mukaan Volvo kehittää Venäjän armeijalle uutta panssariajoneuvoa.

Ruotsalainen Volvo on ranskalaisen tytäryhtiönsä Renault Trucks Defencen kautta oletettua tiukemmin kiinni Venäjän aseteollisuudessa. Volvo-konserni haluaa olla mukana modernisoimassa Venäjän armeijan kuljetuskalustoa.

Dagens Industri kertoo, että Volvo-konserni tekee paraikaa venäläisen Uralvagonzavodin (UVZ) kanssa Venäjän armeijalle uudentyyppistä raskasta panssariajoneuvoa.

Ruotsalais-ranskalaisella osaamisella, venäläisten speksien mukaan suunniteltu Atom-ajoneuvo esiteltiin viime syyskuussa Venäjän sotilasteollisuusmessuilla.

Neliakselinen, 30-tonninen panssariajoneuvo pystyy etenemään niin maassa kuin vedessä, ja siihen mahtuu kahdeksan sotilasta. Ajoneuvossa on myös 57 millin tykki. Sotilasasiantuntijoiden mukaan ajoneuvo parantaisi Venäjän nopean toiminnan joukkojen iskukykyä huomattavasti.

∇ Mainos, artikkeli jatkuu alempana ∇ ∇ Artikkeli jatkuu ∇
Volvo ei DI-lehden mukaan ole kertonut näistä Venäjä-hankkeistaan Ruotsissa eikä Ranskassa juuri mitään. Venäläisyhtiö UVZ on sen sijaan kehunut kumppaniensa osaamista vuolaasti venäläismediassa.

Jos Ukrainan kriisi johtaa EU:n talouspakotteisiin Venäjää vastaan, Volvo pelkää liiketoimiensa kärsivän tilanteesta.
 
Ruotsalaiset kodinturvajoukot ovat harjoitelleet Gotlannissa:
skenaariossa Venäjä ja Nato


Ruotsin kodinturvajoukkojen ryhmä kuvattuna Tukholmassa vuonna 2006.

is: 13.3.2014 11:46

Venäjän voimistunut sotilasmahti huolettaa Ruotsissa. Dagens Nyheterin mukaan Ruotsin puolustusvoimat on valmistautunut erilaisiin kriisiskenaarioihin jo vuodesta 2010.

Puolustusvoimien komentaja Sverker Göranson vahvistaa lehden tiedot. Gotlannin kodinturvajoukot ovat harjoitelleet muun muassa tilannetta, jossa sekä Venäjä että Nato tunkeutuvat yhtä aikaan Gotlannin maaperälle.

"Galtic Bear" -nimellä kutsutuissa harjoituksissa osa Viron ja Latvian venäjänkielisestä väestöstä joutuu konfliktiin valtaväestön kanssa ja pyytää apua Venäjältä.

Harjoituksessa Gotlanti vedetään konfliktiin mukaan Sliten sataman kautta. Satama rakennettiin saksalais-venäläisen North Stream -kaasuputkiprojektin yhteydessä vuonna 2009.

Yhdessä skenaariossa venäläinen helikopteritukialus on sijoittunut satamaan alueella operointia varten. Toisessa versiossa Baltian maat pyytävät apua Natolta, joka vetää Gotlannin mukaan konfliktiin.

Viimeisin harjoitus pidettiin helmikuussa.

- Ne, jotka hallitsevat Gotlantia, hallitsevat Itämerta. Se on totuus, joka pätee sekä historiallisesti että nyt, sanoo Ruotsin kodinturvajoukkojen johtaja Roland Ekenberg lehdelle.
 
Sifon uusimman (julkaistu tänään) tutkimuksen mukaan Naton kannatus Ruotsissa on Ukrainan kriisin seurauksena laskenut n. 10 prosentilla. Analyysin mukaan vastaajat ovat huolissaan kylmän sodan paluusta ja haluvat sen vuoksi pidättäytyä nykyisessä. Venäjän harjoituslennotRuotsin rannikon lähellä aiheuttivat vastakkaisen reaktion, Naton kannatus nousi. Kannatus ja vastustus on siis hyvin labiilissa tilassa. Ruotsalaiset ovat nyt erittäin tietoisia oman puolustuksensa heikkouksista, mutta haluavat pitäytyä vanhassa ja toivovat parasta. Nato ilmeisesti nähdään jonkinlaisena Venäjän vastapelurina Ukrainassa, vaikka tällä hetkellä liikutaankin poliittisella tasolla.

Mielenkiintoista nähdä miten tilanteet kehittyvät sekä miten niihin Ruotsissa ja meillä reagoidaan.



Färre svenskar vill se medlemskap i Nato
Tio procent färre svenskar vill se ett svenskt Nato-medlemsskap efter den ryska inmarschen på Krim, enligt en Sifo-mätning för SvD. Skulle det vara billigare eller dyrare att vara med i Nato? SvD reder ut några vanliga frågor om försvarsalliansen. Bläddra gärna mellan artiklarna.


  1. Svenskars Nato-motstånd ökar
    Rysslands militära inmarsch i Ukraina tycks ha ökat svenskarnas motstånd mot försvarsalliansen Nato. Halva svenska folket säger nu nej till att gå med i alliansen. Endast tre av tio svenskar är för ett Nato-medlemskap, visar en ny mätning av SvD-Sifo.

    natobild.jpg

    Nato-övning på Island.

    FOTO: YVONNE ÅSELL

    14 mars 2014 kl 19:49 , uppdaterad: 14 mars 2014 kl 21:46

    – Ett allvarligt övergrepp mot principer grundläggande för Europas säkerhet. Det finns ingen som helst rätt för något land att militärt ingripa på någon annan stats territorium, sade utrikesminister Carl Bildt i riksdagens talarstol på fredagen.

    Bildt fördömde, liksom EU, Rysslands militära agerande mot Ukraina som ”en akt av aggression”. Denna ”allvarliga europeiska kris” har också ruskat om i den svenska Nato-opinionen.

    SvD/Sifos mätning visar att motståndet mot ett Nato-medlemskap ökat med tio procentenheter, jämfört med läget i maj 2013. Nato-motståndarna utgör idag 50 procent av svenskarna, medan de utgjorde 40 procent i maj 2013. Samtidigt ligger anhängarna kvar på samma nivå, 31 procent jämfört med 32 i förra mätningen.


    Den nya mätningen genomfördes med intervjuer måndag-torsdag, 10-13 mars. Samtidigt trappade Ryssland upp konflikten, trots vädjanden och diplomati från omvärlden. 1 000 personer svarade på frågan: Tycker du att Sverige skall ansluta sig till försvarsalliansen Nato”. Åren 2011-2013 har motståndet mot Nato minskat och stödet för att gå med i alliansen ökat. I den nya mätningen finns betydligt färre osäkra.

    – Nu har vi en kris. Det är troligt att många av de som tidigare varit osäkra nu svarar nej, förklarar Sifos Toivo Sjörén.

    Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet, säger:

    – Sömmersketipset är ju att opinionen borde gå åt det andra hållet. Men vid utrikespolitiska kriser slår människor ofta vakt om den befintliga politiken eftersom den skänker trygghet. Det som pågår i Ukraina är ju inte ett akut krigshot mot Sverige och vårt närområde. Utan det påminner mer om spänningstillstånden under det kalla kriget.

    Mätningen visar att män och kvinnor över 65 år som upplevt kalla kriget är mer positiva till Nato-medlemskap.

    SvD har ställt exakt samma fråga om Natomedlemskap under 19 år, sedan 1995. För ett år sedan skiljde endast åtta procentenheter mellan Ja (32 procent) och Nej (40 procent). Den mätningen kom efter debatten om en-veckas-försvaret och SvD:s avslöjande om att ryskt bombflyg övat anfall mot Sverige. Den nya mätningen sker mitt under Ukraina-krisen och gapet mellan Ja och Nej har mer än fördubblats till 21 procentenheter

    Professorn i statsvetenskap Ulf Bjereld vid Göteborgs universitet har i flera år ställt frågor om Nato.

    – Vi har ju en förtroendekris för det svenska försvarets förmåga, vilket förra året påverkade opinionen till förmån för Nato. Nu har vi höjd internationell spänning. Jag tror att många med rätt eller orätt förknippar Nato med en organisation som är inblandad i krig. De här siffrorna liknar mer det gamla mönstret med stort motstånd mot Nato. Men opinionen har i flera mätningar under de senaste 18 månaderna varit mer rörlig än tidigare. Det kan ju vara en tröst för Nato-förespråkarna, säger Ulf Bjereld.

    Ökningen av Nej-sidan nu påminner om en SvD/Sifo-mätning våren 1999. Då pågick Kosovo-kriget där Nato genomförde flygangrepp mot Serbien. Även då ökade motståndet mot Nato-inträde, motståndarna var dubbelt så många som anhängarna.

    Men ett halvår senare var konflikten över och Sverige hade fredsbevarande trupp under Nato-kommando i Kosovo. Då hade opinionen ändrats och endast sju procentenheter skiljde (35 procent Ja och 42 Nej)

    – Den här krisen pågår ju ännu. Helst borde man också mäta när detta är över för att se den varaktiga effekten, säger Toivo Sjörén vid Sifo.




    Mikael Holmström
 
Svenska Dagbladet kirjoittaa tänään, että Venäjän reaktiot olisivat massiiviset jos Ruotsi päättäisi liittyä Natoon. Entinen puolustusministerimme Ole Norrbackin käsityksen mukaan ei olisi yllätys jos näin tapahtuisi seuraavien vaalien jälkeen.




Neutralt Sverige en myt för Kreml
Kreml har aldrig trott att Sverige egentligen är neutralt – men ett eventuellt Nato-medlemskap skulle tolkas som ett direkt fientligt steg. Reaktionerna är svåra att förutse, men en sak är säker. Det blir ett himla liv.

putinheli.jpg

President Vladimir Putin i samtal med försvarsminister Sergei Shoigu under en militärövning vid Bajkalsjön i somras.

FOTO: Alexei Nikolsky/AP

Anna-Lena-Lauren

Perspektiv Anna-Lena Laurén

14 mars 2014 kl 22:00 , uppdaterad: 14 mars 2014 kl 22:02 SvD I MOSKVA

Ryssland vill inte ha Nato nära sina gränser. Om Ryssland hade fått bestämma hade Nato avskaffats samtidigt med Warszawapakten. Men Nato lever i högönsklig välmåga och är till råga på allt ofin nog att utvidga sig. Det retar Kreml till vansinne.

När de baltiska länderna gick med i Nato var Ryssland mycket missnöjt. När det var dags för Rumänien och Bulgarien knorrade Kreml. Men när det gäller före detta sovjetrepubliker som Georgien och Ukraina är Moskva fullständigt kategorisk.

Det handlar inte om missnöje och knorr, det handlar om målmedveten utrikespolitik. Här släpps ingen djävul över bron. Håll fingrarna borta från våra gamla territorier eller också invaderar vi deras utbrytarrepubliker.


Om Sverige gick med i Nato skulle den här uppfattningen slutgiltigt bekräftas – Sverige har egentligen hela tiden spelat under täcket.

Sverige tillhör inte någondera kategori. Sverige saknar gemensam gräns med Ryssland och har inga områden som Ryssland anser sig ha emotionella eller historiska band till.

Sverige är däremot en gammal stormakt som en gång slogs med Ryssland om herraväldet i Europa. Av den här anledningen är ryssarnas syn på Sverige mångbottnad.

• Å ena sidan minns man stormaktstiden på ett mycket mer påtagligt sätt än i Sverige. Det gör att Ryssland aldrig kan förhålla sig till Sverige som ett helt och hållet oförargligt land, oavsett att det i dag är föga krigiskt.

• Å andra sidan älskar man Ikea, Oriflame och alla andra svenska produkter som den ryska medelklassen har tagit till sitt hjärta. Ryssarnas kärlek till Astrid Lindgren har gett Sverige en enorm imagefördel i synnerhet hos mannen på gatan.

Men fortfarande anser Kreml att Sverige i grund och botten har en agenda. Att Stockholm under hela det kalla kriget underhöll livliga relationer med USA och Nato vet alla. Det är en av orsakerna till att Ryssland har reagerat så stingsligt då svenska UD försöker sprida demokratins budskap inom deras gränser. Ingen inom den ryska politiska eliten tror att Sverige egentligen är neutralt.

Om Sverige gick med i Nato, vilket allt färre svenskar vill enligt dagens Sifomätning, skulle den här uppfattningen slutgiltigt bekräftas – Sverige har egentligen hela tiden spelat under täcket.

Det betyder inte att Kreml skulle ta ett svenskt Natomedlemskap med fattning. Tvärtom.

Det skulle – kort sagt – bli ett fruktansvärt liv.

Varje Natoutvidgning i Rysslands närhet ses som ett fientligt steg och Sverige är inget undantag. Ryssland vill inte ha en situation där antalet Natoländer i det omedelbara grannskapet stiger. Även om man inte uppskattar Sveriges starka stöd till den ukrainska oppositionen och Saakasjviliregimen i Georgien är det en helt annan sak om Sverige tar steget fullt ut och blir Natomedlem.

Det skulle få Ryssland att vidta sina egna mått och steg när det gäller försvaret vid de västra gränserna.

Nyligen publicerade fem före detta finländska försvarsministrar en debattartikel i Hufvudstadsbladet där de uppmanade Finland att gå med i Nato. Orsak: Annars kanske Sverige gör det först. Före detta försvarsminister Ole Norrback säger att det inte vore någon överraskning om Sverige ansökte om Natomedlemskap efter riksdagsvalet.

Lita på att ryska ambassaden i Helsingfors har läst denna artikel.


  • Rekommendera
  • Tweeta
 
Back
Top