Del 4 av 6
För första gången lyfter en F-35 från den brittiska flottans nya hangarfartyg. Foto: Kyle Heller/Royal Navy
I nästan ett decennium har Storbritannien varit utan plan som kan starta och landa från hangarfartyg. I slutet av september ändrades det när den första F-35 med en brittisk pilot vid spakarna landade på det nya hangarfartyget HMS Queen Elizabeth.
Fartyget har plats för 24 stycken F-35 och Storbritannien har än så länge fått 16 av de 138 plan landet beställt.
Nu väntar en lång period av tester utanför den amerikanska östkusten och det dröjer till 2021 innan militären räknar med att de kan använda det nya fartyget på allvar.
Tanken är att de ska kunna sättas in var som helst i världen och fartygets chef hävdade vid premiärlandningen att Storbritannien nu kan fortsätta att vara en ledande global sjömakt i flera generationer framöver.
Under tiden fortsätter bygget av Storbritanniens andra nya hangarfartyg, HMS Prince of Wales. Båda fartygen har utformats för att fungera med F-35B som kan starta med hjälp av den uppvinklade startbanan och sedan landa vertikalt.
Del 5 av 6
I slutet av september fick Norge tre nya F-35. De kom till Ørland flygbas och togs emot av flottiljchefen Hans-Ole Sandnes. Foto: Line Remme/Forsvaret
Norge fortsätter att öka sitt innehav av F-35. I slutet av september fick landet ytterligare tre F-35 och har nu totalt nio stycken på plats i Norge.
Det dröjer till 2024 innan Norge fått alla sina 52 stycken F-35. Enligt norska flygvapnet tar det sedan ytterligare ett år innan hela systemet är i drift. Då ska F-35 ha ersatt Norges nuvarande, och rätt slitna, F-16.
För tio år sedan höll Norge en omdiskuterad upphandling där landet valde mellan svenska Gripen och F-35. Den norska statsministen dömde ut Gripen i rätt hårda ordalag men frågan är om det svenska planet verkligen hade någon chans.
Nato-landet Norge värderar banden med USA högt. I efterhand framstår det som rätt självklart att Norge skulle välja F-35.
Del 6 av 6
F-35 kommer i tre olika versioner. En av dem är byggd för att placeras på stora hangarfartyg och ska användas av den amerikanska flottan. Foto: USA:s flotta/Lockheed Martin
Samma dag som det första F-35 planet kraschade skrev det amerikanska försvaret på ett nytt kontrakt om ytterligare 141 stycken F-35.
Räknar man på den vanliga flygvapenversionen av planet innebär det att styckkostnaden minskat till 800 miljoner kronor per plan. Den dyraste som både kan starta och landa vertikalt går på 1 miljard kronor styck.
I köparländerna har det länge funnits ett starkt missnöje med att planen kostar så mycket. Tillverkaren Lockheed Martin gör därför allt för att få ned kostnaden och pratar nu om att den billigaste modellen kring 2020 inte ska kosta mer än 720 miljoner kronor.
Nu hör det till saken att beräkningarna är högst omtvistade. Många kritiker hävdar att den faktiska kostnaden för ett F-35 plan ligger betydligt högre.
Samtidigt visar det sig att den snabba it-utvecklingen också gör F-35 till ett dyrbart projekt. Hoten F-35 ska möta förändras hela tiden och i takt med att de blir mer avancerade måste också planet utvecklas.
Enligt amerikanska medieuppgifter uppskattar man nu att den kommande uppgraderingen av planets it-system går på drygt 140 miljarder kronor. I uppdateringen ingår bland annat nya processorer, minnessystem och en anpassning för att klara fler vapen.
Även nya Gripen E byggs med mjuk- och hårdvara som löpande ska gå att uppgradera. På det viset kan planets prestanda snabbt förändras i takt med skiftningar i omvärlden.