Älähän nyt. Hienoa uutisointiakin sieltä tulee:
http://www.expressen.se/ledare/sverige-borde-lara-av-finlandska-bomber/
Sverige borde lära av finländska bomber
Finland verkar sköta ubåtsjakten effektivt och resolut. Sverige borde dra lärdom.
Natten till tisdagen varningsbombade Finlands försvarsmakt mot ett misstänkt undervattensobjekt utanför Helsingfors.
Mycket är ännu oklart kring operationen, vilket gör att alla slutsatser bär spekulationens prägel. Men incidenten passar ändå väl in i ett
mönster av ökad militär aktivitet i och kring Östersjön. Ryssland uppträder alltmer aggressivt i luftrummet och sannolikt också under vattenytan.
Det ligger nära till hands att dra paralleller till den svenska ubåtsjakten i oktober, som beskrivs som den värsta kränkningen av svenskt territorialvatten sedan kalla kriget. Tajmingen är särskilt intressant. Finland har just haft ett val. I ett liknande politiskt vakuum befann sig Sverige i höstas då S-MP-regeringen just hade tillträtt.
Om det är en rysk ubåt som har observerats i finska vatten är en god gissning att Ryssland ägnar sig åt aktiv signalpolitik. Kreml vill under inga omständigheter att
Sverige och Ryssland närmar sig Nato.
Genom att kränka och skrämmas hoppas man sannolikt kuva opinionen i båda länderna.
Men om likheterna är uppenbara mellan den svenska och finska ubåtsjakten är skillnaderna också påfallande.
Finland tycks ha gjort det mesta rätt. Enligt
Hufvudstadsbladet övervakas finska territorialvatten dygnet runt av teknisk apparatur. När larmet gick vid lunchtid på måndagen skickades omedelbart två av marinens fartyg till den plats där observationen gjorts. Efter en ny iakttagelse senare på natten släpptes totalt sex varningsbomber för att skrämma i väg den misstänkta inkräktaren.
Insatsen framstår som påfallande effektiv och robust. Finland har demonstrerat att landet har god förmåga att upptäcka och ringa in en inkräktare, men också att landet är redo att med vapenmakt jaga bort den.
För svensk del finns det skäl att betvivla förmågan i båda dessa led. Det finns flagranta brister när det gäller kapaciteten att bedriva ubåtsjakt, inte minst avsaknaden av helikoptrar. Men det finns också stora frågetecken kring den svenska marinens rätt att ge eldorder mot en inkräktare.
Svenska Dagbladet berättade nyligen att det har uppstått en
tvist om när marinen får använda dödligt våld. Saken regleras sedan år 1982 i den så kallade IKFN-förordningen. Men i höstas fick Försvarsmaktens jurister igenom nya skrivningar som innebär att förordningen underställs Europakonventionen för mänskliga rättigheter.
"Vi får enligt IKFN-förordningen inte medvetet sänka den eller ge en order för att direkt döda någon i fredstid. Vi får inte värna vårt territorium hursomhelst", hävdade försvarsjuristen Magnus Sandbu till SvD.
Den tolkningen underkänns helt av en av landets främsta folkrättsexperter, professor Ove Bring, som menar att Europakonventionen alls inte är ämnad att inskränka staters självförsvarsrätt.
Det vore bra om detta missförstånd kunde redas ut snarast möjligt. Sverige får inte bli ett land som man skrattar åt. Inte nog med att vår incidentberedskap är undermålig; vi skickar upp stridsflygplan utan ordentlig
beväpning och bläddrar i rättighetskataloger innan vi vågar sätta in eventuella sjunkbomber.
Vi borde lära av Finland.